KONSUMTION I Sverige kostade reklamen förra året 62 miljarder kronor, en nota som betalas främst av oss konsumenter när reklamens kostnader läggs på produktpriset. Många pressas att skuldsätta sig för att få råd att uppfylla alla förväntningar som reklamen är med och trissar upp inför julen. Samtidigt bekräftar forskning att människor med materialistiska värderingar är mindre lyckliga än andra. Nu krävs politiska beslut för att införa nya reklambegränsningar. Det skriver Göran Hådén, talesperson för En Köpfri Dag i Sverige.
Vi kan faktiskt minska miljöförstöringen och samtidigt förbättra våra liv. Den avgörande mirakelmetoden kan sammanfattas som ”köp mindre – lev mer”. Naturvårdsverket har nyligen släppt rapporten Klimatomställningen och det goda livet, som analyserar vilka positiva kopplingar som faktiskt verkar finnas mellan minskad klimatpåverkan, ökat välbefinnande, kortare arbetstid och minskad konsumtion. Mer är inte alltid bättre.
Ökad konsumtion kan vara livsavgörande för de som inte har sina grundbehov tillfredsställda. De flesta i Sverige har dock passerat den nivån och kan istället ställa sig frågor som:
Blir jag lyckligare av att ständigt jaga efter de senaste prylarna och modet? Ska jag verkligen ägna så mycket tid åt att byta ut saker som fungerar? Vad är viktigast i mitt liv och hur mycket tid ägnar jag åt det?
Forskning bekräftar att människor med materialistiska värderingar är mindre lyckliga än andra. Så varför shoppar vi ändå så mycket? Några orsaker är att det känns bra i själva köpögonblicket, att samhället och ekonomin är uppbyggd kring att det ständigt ska köpas
mer och mer, samt reklamen.
I Sverige kostade reklamen förra året 62 miljarder kronor, samt en omätbar kostnad för sitt bidrag till att slita ut människor och miljö. Enbart den mätbara kostnaden är större än den för driften av alla våra universitet och högskolor tillsammans.
Reklamens kostnad betalas främst av oss konsumenter genom minst tre olika notor:
Den ekonomiska notan är när reklamens kostnader läggs på produktpriserna och betalas av oss konsumenter. Nu pressas många till och med att skuldsätta sig för att få råd att uppfylla alla förväntningar som reklamen är med och trissar upp inför julen.
Den ekologiska notan får vi alla och kommande generationer ta hand om för att vi producerar prylar upp över öronen. Om alla konsumerade lika mycket som vi i Sverige skulle det behövas cirka tre jordklot för att få naturresurserna och ytorna i världen att räcka till.
Lyckonotan betalar vi i form av att reklamen gör oss mindre nöjda med det vi har. Många jämför omedvetet sig själva och sitt liv med de ofta fotomanipulerade perfekta sorglösa människorna i reklamen och deras ”fantastiska” produkter som vi inte har råd med utan ännu mer lönearbete.
Ideella grupper som Köpberoendes riksförbund har inte på långa vägar resurser för att kunna hjälpa alla shopaholics i Sverige. Det krävs politiska beslut. En undersökning i
Dagens media förra året visade att många ledamöter i Sveriges riksdag, utspridda över hela det politiska fältet, faktiskt vill införa nya reklambegränsningar.
Samhällsekonomin då? Ja, dess villkor måste givetvis anpassas till naturens villkor, eftersom motsatsen är omöjlig. Vi måste skapa en ekonomi som anpassas till människor och miljö – inte tvärtom.
Ju mer du vill äga allt, desto mer äger allting dig. Men rik är inte den som har mycket – utan den som saknar lite.