Jul är traditionernas högtid framför andra. Och faktiskt, så här i juletid är vi traditionsbundna även när det gäller språket.

God jul, säger vi till varandra. Sällan glad jul eller trevlig jul. God jul ska det vara. Glad får påsken eller möjligen midsommar vara.

Midsommar kan också få vara trevlig. Trevlig midsommar går bra att säga.

Men pingst, hur är det med pingsten? Styvmoderligt behandlad, bestulen på sin annandag, har den helgen inget givet adjektiv att stoltsera med.

Vi har bara att välja. Men valet får stå mellan ord som glad eller trevlig. Inte god. God reserverar vi för julen.

En förklaring till att jul så självklart föregås av god skulle kunna vara att det senare ordet bildar fasta uttryck tillsammans med ord som dag, kväll, natt (god dag/goddag, god natt/godnatt).

Det här är fraser som används ofta och som därför kan ha smittat av sig på den fras som vi så ofta får användning för i samband med julen.

Vi behöver den som hälsnings- eller kanske i synnerhet avskedsfras i det muntliga umgänget bland vänner och bekanta, på arbetsplatser, i skolor och butiker.

Men framför allt behöver vi frasen i den flod av skriftspråklig kommunikation som väller fram så här dagarna före jul. Det är inte bara julkort som skrivs. Vi skriver också julbrev, mer eller mindre utförliga, till släkt och vänner. Och till detta kommer mejl, sms och alla andra möjligheter till digital korrespondens.

Oavsett format behöver varje julhälsning en inledande, eller avslutande, fras. Och vad passar då bättre än – god jul?

I det här sammanhanget har vi en övergripande skrivregel att ta hänsyn till. Alla helgdagar ska alltid skrivas med liten begynnelsebokstav. Om de inte inleder en mening förstås. Eller står ensamma, först på en rad. Till exempel i kalendern.

Inte bara julen (julafton, juldagen, annandag jul) utan också advent, trettondagsafton, påsk, pingst och midsommar etcetera skrivs alltså med liten bokstav. Detta gäller helger och traditioner från alla språk och kulturer.

Själv har jag precis lyckats nöta in att halloween ska skrivas just så i svenska texter.

I Språkrådets Svenska skrivregler (2008) kompletteras den här regeln med upplysningen att också flerordiga hälsningsfraser i vilka helgdagar ingår ska skrivas gement (med små bokstäver).

Illustrerande exempel: ”Jag vill önska dig glad påsk!”

Att vi så här års ofta förleds att tro att helgdagar ska skrivas versalt (med inledande stor bokstav) beror sannolikt på alla förtryckta julkort och julklappsadresser som excellerar i versaler. Här tar typografiska och kalligrafiska hänsynstaganden över.

Och det är naturligtvis fritt fram för oss alla att på detta sätt satsa på skönskrift i våra konstnärligt utformade julhälsningar.

Men, i löpande text är det alltså de små bokstäverna som gäller.

Att det finns regler för stor och liten bokstav är inte konstigare än att det finns regler för hur skiljetecken ska användas. Vem skulle komma på tanken att skriva ”God jul?” i stället för ”God jul!”? Vem‽ Jag bara frågar.

Lika självklart borde det vara att helger och helgdagar skrivs med liten bokstav. Om de inte inleder en mening, förstås …

Så nu avrundar jag med en tillönskan om en riktigt god jul och ett gott nytt år. Enligt skriftspråkets regler.

God jul!