Carl XVI Gustaf har följt de avtal som gäller vid renoveringen av Stenhammars slott, och enligt uppgift lagt ut 30 miljoner av privata medel. Att i det läget anklaga Kungen för att ha snuvat skattebetalarna på pengar är så befängt att vem som helst i hans ställe skulle ha sagt ”fy fan”. SVT:s reportage om Kungens renovering är i långa stycken felaktigt och missvisande, skriver Sigfrid Leijonhufvud.
Det har väckt uppseende att Kungen blev arg på en reporter från SVT Rapport som menade att Kungen otillbörligen låtit renovera slottet Stenhammar med skattebetalarnas pengar.
SVT gick så långt att man inbjöd Hovets informationschef Bertil Ternert för att i dagens Gomorron Sverige diskutera – inte hur SVT hanterat affären utan – hur Kungen hanterar medierna.
Mot bakgrund av det i långa stycken felaktiga och missvisande reportaget är det anmärkningsvärt att Bertil Ternert instämde i kritiken av att Kungen visat humör. Vreden var ju fullt begriplig och enligt mitt tycke också fullt berättigad.
Inslaget utgjorde huvudnyhet i SVT Rapport den 13 juni. I påannonsen påstods att Kungen låtit skattebetalarna betala nio miljoner kronor för renovering av hans slott Stenhammar. Efter inslaget rättades den felaktigheten och svenska folket fick veta att Kungen arrenderar slottet från staten som fått slottet i gåva enligt ett testamente från 1901.
Men SVT rättade inte andra felaktigheter i reportaget och har på sin hemsida ännu den 17 juni kvar en artikel under rubriken ”Kungen miljonrenoverade – med skattepengar”.
I inslaget viftade en man som betecknades ”fastighetsjurist” med en kopia på testamentet. Han och senare även reportern talade om att arvprinsen – tidigare prins Wilhelm, nu Kungen – får arrendera slottet för tusen kronor om året mot att arrendatorn står för ”alla onera” vilket enligt mannen skulle betyda att han ska svara för alla kostnader inklusive reparationer och renoveringar.
Men onera betyder inte det. Det betyder alla ”utskylder”, det vill säga alla avgifter av olika slag. Det innebär alltså inget avsteg från testamentet att underhåll och renovering delvis bekostats av staten genom Fastighetsverket.
Senare har SVT visat ett avtal för 1960-talet enligt vilket arrendatorn skulle stå för andra kostnader. Men det är ett senare avtal som gäller den nu aktuella renoveringen. Avtal kan ändras och nya avtal ingås. (Enligt uppgift har Kungen lagt ner 30 miljoner kronor av privata medel på renoveringen, och staten alltså nio miljoner.)
Att staten har en skyldighet att vidmakthålla sin egendom borde till och med för SVT Rapport vara en självklarhet. I det här fallet har man alltså tecknat ett avtal med Hovet för att göra just det. Att i det läget anklaga Kungen för att ha snuvat skattebetalarna på nio miljoner är så befängt att vem som helst i hans ställe skulle ha brutit ut.
De här enkla sambanden kunde Hovets informationschef Bertil Ternert inte förklara när han undfallande svarade på insinuanta frågor om Kungens uppträdande i Gomorron Sverige. Ternert bad inte SVT rätta de felaktiga uppgifterna utan höll med utfrågaren om att Kungen nog behöver medieträning.
Att Kungahusets affärer kan och ska granskas i de delar som angår allmänheten är en självklarhet. Men det borde vara lika självklart att man som stort och dominerande mediebolag tar reda på fakta innan man beskyller någon – och det inkluderar statsöverhuvudet – för oegentligheter.
Det man i det här sammanhanget kan anklaga Kungen för är att han valt en mer än lovligt svag informationschef. Kanske dags att byta talesperson?