Sjukvården är de svenska väljarnas viktigaste fråga, enligt många mätningar.

Väljarna har all anledning att vara otåliga över att få vänta så länge på vård, och över utebliven förändring. Den rödgröna regeringen har lett fyra förlorade år för svensk sjukvård.

Agendan för nästa socialminister måste innehålla tydliga liberala reformer, för patienter, personal och hälsa!

Sedan 2014 har Socialdemokraterna på Socialdepartementet ägnat sig åt att stoppa kömiljarden, motarbetat och baktalat privata vårdgivare, passivt åsett drastiskt växande vårdköer, slängt iväg miljarder med olika behjärtansvärda prefix men utan långsiktighet eller helhetssyn på vad svensk sjukvård verkligen behöver.

Kronan på verket var kanske försöket att införa en obegriplig lag om att tvinga tillbaka vård som idag ges på andra håll i vården tillbaka in på universitetssjukhusen.

Det behövs riktiga och verkningsfulla reformer för att utveckla svensk hälso- och sjukvård.

En liberal agenda för Sveriges sjukvård ska ta sikte på att skapa en organisation som ger alla som jobbar i vården arbetsglädje, som sätter de enskilda patienternas behov i centrum, och som främjar hälsan både fysiskt och psykiskt. Det handlar om personal, patienter och prevention.

• Stärk primärvården och låt alla välja en fast husläkare. Vårdcentralen ska vara grunden i vården där de flesta ska kunna få hjälp med det mesta – mer än i dag – av sin egen fasta husläkare och teamet med bl a sjuksköterska, psykolog, arbetsterapeut, dietist med flera. Många talar om en stark primärvård men då krävs regler och organisation som möjliggör det personliga valet av en egen fast husläkare, och resurser som rustar vårdcentralerna för sitt bredare uppdrag. Liberalerna vill se övergångsregler för att andra specialistläkare ska kunna tjänstgöra som husläkare, och vi har avsatt 5,25 miljarder över tre år i vår budgetmotion.
   
• Stärk kompetensen: utbilda fler specialistsjuksköterskor. Akademisk specialisttjänstgöring med studielön är nödvändigt för att vi ska locka fler sjuksköterskor att vidareutbilda sig, och i förlängningen kunna ha så många vårdplatser och så avancerad vård som vi behöver. Det behövs snarast en gemensam nationell modell för detta.
   
• Stärk kompetensen: ge sjuksköterskor lönekarriär. En riktad lönesatsning ska hjälpa landsting och regioner att lyfta sjuksköterskorna, med karriärtjänster som förste sjuksköterska. Erfarenhet, ansvar och utbildning ska löna sig även i kvinnodominerade vårdyrken.
   
• Stärk kompetensen: kräv fortbildning. Läkare och andra personer med legitimationsyrken ska få återkommande utbildning för att hålla kompetensen på topp; det handlar om kvalitet och patientsäkerhet. Fortbildning ska vara arbetsgivarens ansvar och kopplas till legitimationen.
   
• Kapa köerna med en modern kömiljard. Alliansregeringens framgångsrika reform ska återinföras i modern tappning. Korta väntetider i hela vårdkedjan, med nybesök, återbesök, rehabilitering, ska premieras ekonomiskt.  Tillgänglighet ska löna sig!
   
• Modernisera vården – ge personal och patienter digitaliseringens verktyg. En nationell innovationssatsning i form av en nationell eller flera regionala fonder ska stötta vårdens införande av nya metoder och ny teknik. IT-strul och tidstjuvar för personalen ska byggas bort. Patienter ska få tillgång till smarta e-tjänster. Mindre tid på byråkrati och onödig väntan för alla, mer tid för vård!
   
• Säg ja till fler privata vårdgivare. För att möta patienternas behov behövs fler, inte färre vårdgivare. Hotet om vinstbegränsningar har i verkligheten blivit ett reellt hot mot vårdutbudet. En ny regering måste snarast avskriva varje plan på att försvåra för privata vårdgivare att etablera sig och verka i svensk sjukvård.

Statsministern har utlyst höstens val som en ”folkomröstning om välfärden”. Vilken motståndare han ser framför sig är svårt att förstå – uppslutningen bakom den svenska välfärden är massiv bland svenskarna och politiska partier.

Men nog finns behov av reformer för sjukvården. Liberalerna står på patienternas och vårdpersonalens sida.

De är värda en regering som tar vårdens problem och lösningar på allvar.