Det är en mycket märklig och naiv diskussion som i dagsläget har initierats av en del journalister och politiker, nämligen att det är Sveriges ansvar att ta tillbaka IS-medlemmarnas kvinnor och barn till Sverige:
- IS har begått folkmord på yazidier, assyrier, kaldeer och syrianer.
- IS har jämnat alla dessa folkgruppers hem och kulturarv med marken.
- IS har med stolthet och framför kameror halshuggit och bränt människor.
- IS har kastat homosexuella från höga byggnader och stenat dem till döds när de legat på marken.
- IS har med stolthet våldtagit kvinnor och små flickor,
- IS har sålt yazidiska, assyriska, kaldeiska och syrianska kvinnor på slavmarknader.
Man kan göra listan av barbariska grymheter hur lång som helst.
Vi har kunnat se detta med våra egna ögon. Vi har kunnat läsa och höra om detta. Tusentals yazidiska barn har blivit föräldralösa eller tvingats konvertera till islam. Ett stort antal assyrier, kaldeer och syrianer har gått samma öde tillmötes.
Nu när dessa barbarer äntligen har krossats i stora områden och inte kan längre begå dessa grymheter, så ska vi plötsligt tycka synd om deras kvinnor och barn.
Alla som har anslutit sig till IS har varit väl medvetna om de grymheter som IS begår. Alla har med egna ögon kunnat se deras halshuggningar.
Alla som reste ner till Irak eller Syrien för att ansluta sig till IS ville vara med därför att de trodde att IS skulle ta över överallt. De ville så gärna ansluta sig till de jihadistiska segrarna. Att delta i mördandet och plundringen var ingenting som avhöll dem.
IS är fortfarande verksamt och strider i bland annat Egypten, Afghanistan, Jemen, Libyen, Mali och Filippinerna.
Om Sverige tar tillbaka IS-krigarnas kvinnor och barn så blundar man för och rent av belönar dessa grymheter. Det vore också att sända en klar signal till alla jihadister att fortsätta med sitt mördande, sina våldtäkter och sina barbarier.
Då skulle inte jihadisterna behöva vara oroliga för sina barn och kvinnor. De kommer att veta att när de inte är i livet så tar Sverige hem deras kvinnor och barn.
De skulle rent av kunna fejka sin egen död för att senare i en annan identitet återvända till Sverige för att fortsätta sin jihad.
Det är en skam att ens tänka denna tanke. Om ni verkligen tänker på kvinnors och barns behov av trygghet, så borde ni ta hit de yazidiska barnen – inte IS-mördarnas kvinnor och barn.
