Foto: Fredrik Sandberg/TT , Karl Gabor

”Skärmen får barn att läsa”

UTBILDNING · ”Vuxenvärlden behöver bejaka och uppmuntra digitaliseringen också för barn, istället för att se mobilen, plattan och datorn som konkurrenter till att läsa böcker, besöka museer och agera IRL”, skriver Dilsa Demirbag-Sten.

Dilsa Demirbag-Sten
Verksamhetsansvarig Stiftelsen Berättarministeriet

Många föräldrar känner oro över barnens stirrande på skärmarna. Men skärmtid måste inte vara detsamma som ”speltid”, utan kan också vara tid för inlärning, läsning och självförverkligande.

Vuxenvärlden behöver bejaka och uppmuntra digitaliseringen också för barn, istället för att se mobilen, plattan och datorn som konkurrenter till att läsa böcker, besöka museer och agera IRL.

Det ena utesluter inte det andra. Tvärtom, genom digitaliseringen har kunskap och kultur blivit tillgängligt för alla på ett sätt som tidigare knappt gick att fantisera om.

Istället är det via skärmar som barn idag och imorgon kommer att just läsa, besöka museer och utvecklas. Skärmtid kan vara lek och förströelse. Men det kan också vara ett kreativt verktyg för kritiskt kunskapsinhämtning.

Svenska barns förmåga att tillgodogöra sig skriven text och att själva uttrycka sig skriftligt har stadigt minskat. Detta har bland annat uppmärksammats i samband med PISA-rapporterna som kom 2009 och 2012.

Utbildning och en bra och jämlik skola är en avgörande demokratisk rättighet.

Men antalet elever som lämnar skolan utan gymnasiebehörighet blir fler. Den socioekonomiska segregationen i Sverige har resulterat i att skolor som visar på sämst studieresultat i landet oftast ligger i områden med hög arbetslöshet.

Lärare verksamma i utsatta områden har en mycket svårare uppgift och arbetar i en tuffare miljö än vad man gjort tidigare.

På Berättarministeriet ser vi ny teknik som en alldeles överväldigande möjlighet att utveckla både skolans verksamhet och barns tillvaro utanför skolan.

Konsten att trycka skrift på papper revolutionerade spridningen av kunskap, åsikter och maktutövning. Med digitaliseringen går det ännu fortare.

UNESCO har definierat medieundervisning som en grundläggande rättighet för alla världens medborgare. Men i verkligheten finns det en växande digital klyfta.

Föräldrars ekonomi och utbildning har avgörande betydelse för barnens innehav, tillgång till och användning av smarta telefoner, surfplattor, datorer och tv-apparater.

Ulli Samuelsson avhandling Digital (o)jämlikhet? IKT användning i skolan och elevers tekniska kapital, visar med smärtsam tydlighet att Sverige ligger i topp när det gäller tillgång och användning av digitala medier men att kunskapsskillnaderna är stora och klyftan ökar.

Medieforskaren Barbro Oxstrand belyser i sin avhandling, Från Media literacy till Mediekunnighet, lärares uppfattning och förståelse av begreppen Mediekunnighet och IKT i skolan och deras syn på medieundervisning, vikten av lärarens kompetens och engagemang som kompensatorisk faktor för de barn som inte får stöd i hemmet.

Oxstrand lyfter också de stora skillnaderna mellan lärarna och dess konsekvenser det får för barnens digitala utveckling.

Hur ser det då ut i landet? SKL:s rapport Skolans digitalisering – Hur långt har vi kommit? är en kartläggning av tröga processer och stora skillnader.

Det är vedertaget att morgondagens samhälle kräver digitalt kompetenta medborgare. Den som går in på en myndighets hemsida blir snabbt varse om vikten av digital kompetens.

De redan mest utsatta riskera att hamna än djupare i ett utanförskap. Detta är ett stort svek mot barnen och skapar nya generationer svenskar som lever i utanförskap.

Berättarministeriets uppdrag är att vara ett stöd för lärare i de mest utsatta områden. Vi har därför tagit fram Läs Upp, en app som syftar till att öka barnens läslust.

Effekterna är häpnadsväckande positiva men hade inte varit möjliga utan engagerade och teknikintresserade lärare som ansvarat för lärandeprocessen.

Läraren känner sina elever bäst. Berättarministeriet kommer fortsätta arbetet med att stötta lärarna i deras arbete. Men vårt bidrag räcker inte för att fylla de enorma behov som finns.

Kunskapsnivån sjunker i många utsatta områden till katastrofala nivåer och den digitala revolutionen som skulle kunna lyfta vårt samhälle tycks snarare klyva det än mer.

Vi kan och bör inte eftersträva att spola tillbaka tiden, önska tillbaka gåspennan och sjunga den analoga tidens lov. Men det ska inte vara slumpen som avgör huruvida ett barn god utbildning för att nå sin fulla potential.

Stiftelsen Berättarministeriet

Visa

Stiftelsen Berättarministeriet driver skrivarverkstäder för barn och unga i områden med hög arbetslöshet, för närvarande i Södertälje, Järva och Hagsätra.

Berättarministeriet har sedan november 2011 arbetat med över 1300 lärare och 25 000 barn som har använt Stiftelsen läromedel och elevmaterial i undervisningen. Berättarministeriet möter och stöttar lärare och elever i de socioekonomiskt mest utsatta områdena.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.