Hälsa handlar inte bara om att äta rätt och motionera. Även stimulans av hjärnan är en viktig del i ett friskare liv och forskning visar att bland annat musik, dans och teater sätter igång en rad hälsofrämjande processer i kroppen.
Att bevisat hälsofrämjande aktiviteter som musik inte räknas som en avdragsgill friskvårdsförmån, medan aktiviteter som minigolf och bowling gör det, visar att den nuvarande tolkningen av friskvårdsförmåner är föråldrad och att skattesubventionen missar målet.
Friskvårdsbidraget infördes redan 1988 för att arbetsgivare i högre grad skulle ha möjlighet att medverka till att reducera ohälsan i arbetslivet. Det är bra att arbetsgivare ges möjlighet att investera i sina anställda på detta sätt.
Ändå har antalet sjukskrivna ökat dramatiskt de senaste sex åren och ökningen ser inte ut att avstanna.
Psykisk ohälsa drabbar dessutom allt fler yngre personer vilket innebär ett växande samhällsproblem. Många lider av psykisk ohälsa kopplat till jobbet och antalet sjukskrivningar med stressrelaterade orsaker är oacceptabelt höga.
Trots detta godkänns endast ett begränsat antal aktiviteter som motverkar stress som avdragsgilla friskvårdsförmåner.
Ett problem är att för få personer utnyttjar friskvårdsbidraget som det är i dag, alternativt underanvänder det. Dagens utformning gynnar de redan idrottsfrälsta men missar den ökade samhällsnytta som en bredare syn på friskvård skulle ge.
Vi vet att alla människor inte klarar av att organisera sig i fysisk aktivitet utan behöver ha alternativ.
Vi vet också att kulturella aktiviteter kan stimulera läkande processer i kroppen genom bland annat regenerativa hormoner, därför har bland annat ”kultur på recept” testats i projektform runt om i landet under några år.
Friskvårdsbidraget är bra, men dess hälsofrämjande effekter måste ses i ett vidare perspektiv.
Gränsen mellan fysisk aktivitet och vissa kulturella aktiviteter är flytande. Den som sjunger i kör lär sig andningsteknik och tränar regelbundet stora muskelgrupper som bröstkorgsmuskulatur, och den kulturella gemenskapen kan innehålla estetiska överraskningar och skapa en speciell sorts social gemenskap som i sin tur ökar motivationen att sköta hälsan.
För att friskvårdsbidraget skulle få avsett hälsofrämjande effekt borde tolkningen av hälsa breddas och inkludera den livsviktiga träningen av hjärnan.
Framför allt pekar forskningen på tydliga samband mellan musik och hälsa. En undersökning som genomfördes 2011 med en tvåårig uppföljning visar att oberoende av allt annat, löpte de som hade kulturella aktiviteter på jobbet mindre risk att utveckla utmattningssymptom.
Kultur handlar också om livsmotivation, även om musik och dans i hög grad handlar om träning av arbetsminnet också.
Livsmotivation har i sin tur stor betydelse för hälsan. De kulturella aktiviteterna kan därför vara ett kraftfullt alternativ till den fysiska motionen.
Vi föreslår därför att friskvårdsförmånen måste:
- Utvärderas. Det finns ingen övergripande utvärdering av hur friskvårdsbidraget har fungerat sedan en längre tid tillbaka. Hur ska reglerna egentligen tolkas?
- Utvecklas. Med utgångspunkt i forskning måste friskvårdsförmånen komma att innefatta träning av hjärnan och kulturella aktiviteter bör då beaktas.
Goda vanor ska inte lagstiftas fram. Däremot kan vi göra insatser på samhällsnivå som underlättar för ett hälsosammare liv.
Därför bör riksdag och regering, med folkhälsominister Gabriel Wikström som ytterst ansvarig, utvärdera hur friskvårdsbidraget kan utvecklas.