Vildbränder kan vara mycket allvarliga och rent av en tragedi för mänskliga värden. Den oro människor känner när hus hotas eller ekonomiska värden brinner upp ska inte förringas.
Okontrollerade vildbränder ska bekämpas och sommarens händelser har visat på stort engagemang och hjälpsamhet bland de inblandade.
Medierapporteringen har av naturliga skäl använt sig av katastrofrubriker och utgått från de negativa sidorna av skogsbränder. För skogen och naturen är detta dock ingen katastrof.
Skogsbranden är rent av en viktig del av den svenska skogen.
Huvuddelen av vårt avlånga land utgör en del av taigan – det norra barrskogsbältet. I taigan är skogsbranden en naturlig del av dynamiken i skogen, en naturlig störning.
Många djur och växter har anpassat sig till detta genom årtusenden och några har till och med blivit helt beroende av brand för att överleva.
Som exempel är omkring 50 insektsarter äkta pyrofiler vilka är helt beroende av nyligen brända områden. Ytterligare några 100 insektsarter är anpassade till de kvalitéer som följer när skogen växer upp igen efter en brand.
Skogshistoriska studier visar att skogsbränder har påverkat betydligt större arealer än vad den gångna torrsommaren orsakat. Fram till mitten på 1600-talet brann upp emot 250 000 hektar skog per år i Sverige vilket motsvara ca 1 % av skogsmarken.
Vissa år mindre, andra år betydligt mer.
Sveriges befolkning var liten och bränderna orsakades främst av blixtnedslag. I viss mån uppstod bränderna genom mänsklig antändning, både av misstag men även med flit för att bland annat förbättra betet för tamdjur.
Perioden fram till 1850 ökar befolkningen och med den mängden bränder som nu blir fler men till ytan mindre. Andelen skog som brinner är fortfarande ungefär densamma.
Efter 1850 gör timmerindustrin på allvar sitt intåg i den svenska skogen och skogsbränderna hotar nu ökande ekonomiska intressen.
I takt med att skogsvägnätet förtätas, effektiviseras släckningen av bränder och skogsbränderna försvinner nästan helt. Detta blir också en viktig faktor till varför fler och fler djur och växter hamnar på rödlistan – listan över hotade arter.
Under 1990-talet börjar därför skogsbolag, länsstyrelser, Skogsstyrelsen och konsultbolag genomföra kontrollerade naturvårdsbränningar.
Idag är det en naturlig del i bevarandet av skogens biologiska mångfald, att naturvårdsbränna begränsade områden för få tillbaka och gynna dessa värden.
Naturvårdsbränningarna har med stor sannolikhet gjort att flera brandspecialiserade arter hindrats från utrotning i våra skogar.
Sverige har genom olika politiska beslut förbundit sig att bevara alla naturligt förekommande djur, växter och livsmiljöer.
Cirka 15 till 20 procent av skogsmarken i landet skulle behöva vara helt naturlig, med bland annat bränder som naturlig störning, för att alla arter ska kunna överleva på lång sikt.
Det är främst genom ökad frånvaro av kalhyggesbruk och restaureringsåtgärder, bland annat kontrollerad naturvårdsbränning, som många arter kan lämna rödlistan.
Om delar av de skogar som brunnit i sommar kan undantas från skogsproduktion, har skogens brandgynnade djur och växter fått en bra hjälp på traven att lämna rödlistan.
FOTNOT: Se Opinion Live från den 23 augusti – stor miljödebatt efter sommarens extrema väder .
