I detta nu sitter det elever i våra klassrum som siktar mot stjärnorna, och drömmer om att bryta ny, tidigare outforskad mark inom vitt skilda områden.
Varje litet steg för den enskilde eleven kan bli ett enormt språng för Sverige som kunskapsnation.
Men även det minsta av steg behöver rätt stöd, och varifrån ska det stödet komma när det saknas lärare? Framtiden ser sannerligen inte lovande ut för kommande färder mot stjärnorna när vi ser bristen på lärare i naturvetenskapliga ämnen.
En skrämmande följd av att läraryrket allt mer förlorar sin dragningskraft.
Det finns säkerligen många elever som drömmer om att bli rymdfarare, men för att målet inte ska vara ouppnåeligt krävs det utbildade lärare som hjälper dem på vägen dit.
I samband med den senaste PISA-undersökningen uttryckte Kungliga Vetenskapsakademien en stor oro för den mycket svaga rekryteringen av lärare inom de naturvetenskapliga ämnena och matematik.
De visar med ansökningsunderlag till lärarutbildningen på hur det är såpass få sökande i ämnen som kemi och fysik att det rentav inte ges utbildningar i de nämnda ämnena.
Intresserade studenter väljer bort lärarutbildningen på grund av de låga lönerna, undermåliga arbetsvillkoren och bristen på karriärmöjligheter. Istället väljer man i högre grad mer välbetalda yrken som exempelvis civilingenjör.
En undersökning från Lärarnas Riksförbund påvisar att redan ingångslönen för en civilingenjör är ungefär 10 000 kronor mer än en lärares.
Det krävs ordentliga satsningar på lärarnas löner för att attrahera duktiga studenter till lärarutbildningarna och få bukt med den växande lärarbristen inom de naturvetenskapliga ämnena.
OECD:s kunskapsundersökning PISA visar att svenska 15-åringars kunskaper inom matematik och naturvetenskap har försämras drastiskt. I en internationell kontext presterar en stor majoritet av länderna som ingår i undersökningen bättre än Sverige i naturvetenskap och matematik.
Denna utveckling har gått snabbt. I undersökningar som gjordes under 2000 och 2003 låg svenska 15-åringar över OECD-genomsnittet i samtliga kunskapsområden.
För att vända trenden är det av stor vikt att vi ser långsiktiga satsningar på skolan och lärarkåren. Vi måste gemensamt trygga våra elevers rätt till möjligheten att kunna förverkliga sina drömmar.
Enligt SKL:s undersökning har åtta av tio skolhuvudmän ingen eller liten brist på legitimerade lärare i NO-ämnen och matematik. Det är självfallet betryggande, men vi måste se utmaningarna inom kompetensförsörjningen i ett längre perspektiv.
350 NO-lärare som nu arbetar i grundskolan går i pension varje år. Lägg där till att sedan 2006 har var fjärde lärare lämnat yrket av andra skäl än pension.
Hösten 2014 fanns det exempelvis elva förstahandssökande till landets lärarutbildningar i fysik för grundskolans högstadium. Det är en ekvation som inte går ihop.
Lärarna är den enskilt största faktorn för att eleverna ska lyckas i skolan. Därför är den eskalerande bristen på lärare i naturvetenskapliga ämnen oroväckande.
Alla elever måste få möjlighet att nå sin fulla potential i skolan. Välutbildade och kunniga lärare utgör den näring som får våra elever att växa. Vi behöver lärare som utbildar, entusiasmerar och brinner för sina ämnen.
Därför krävs nu krafttag för att stärka läraryrkets attraktivitet så att vi kan lyfta den svenska skolan.
Såsom läget ser ut idag ter sig våra elevers drömmar om rymdfärder blott vara drömmar.