”Tala om för folk att det går bra – men att det kan gå bättre. Sluta gnäll om ”ökade klyftor” när det inte är några ökade klyftor. När alla fått det bättre”, skriver statsvetaren Stig-Björn Ljunggren. Foto: Janerik Henriksson / TT
Debattinlägg

Stig-Björn Ljunggren: ”Socialdemokraternas problem är som hemorrojder”

”Hur fan ska man ha det? Sverige åt svenskarna eller Alla (i hela världen) ska med? Istället för att locka väljare från båda håll stöts alla bort”, skriver Stig-Björn Ljunggren om Socialdemokraternas rekordlåga siffror.

Om debattören

Stig-Björn Ljunggren
Statsvetare och socialdemokratisk samhällsdebattör

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Häromdagen på ett byggvaruhus i Uppsala: Ett kryll människor med vagnar fyllda av blommor, byggmaterial och prylar.

Det gav en känsla av att här finns plats för gammalt klassiska politiskt skryt – som Tories ”You’ve never had it so good!” (MacMillan 1957) och Ronald Reagans klassiska återvalsfilm ”It’s Morning in America again”.

Så vad är det som händer? Varför lyfter inte socialdemokraterna nu när det går så bra?

Ett svar är att väljarna röstar ”framåt”. Valet är ingen avtackningsceremoni där medborgarna belönar goda insatser.

Kanske ser väljarna framför sig att en moderatledd regering med Ulf Kristersson trots allt är det bästa inför framtiden. Det är han som är Den nya killen nu, inte Stefan Löfven.

Visserligen skulle den regeringen sitta med stöd från SD, men vilken skillnad skulle det göra, mer än att återgången till en stram invandringspolitik blir mer konsekvent än vad den rödgröna regeringen kan åstadkomma?

Det för oss över till en annan reflektion. Nämligen att politik är att välja. Socialdemokraterna ger två signaler. Dels att kyrkan åter står mitt i byn: Hurra för SVENSKA modellen! Säg ”Hej då!” till dem som inte har asylskäl.

Men dels också att några nog ska få stanna, åtminstone ett tag till. Det positiva med detta är att Miljöpartiet stannar kvar i regeringen. Det negativa är att väljarna inte återkommer.

Så hur fan ska man ha det? Sverige åt svenskarna eller Alla (i hela världen) ska med?

Istället för att locka väljare från båda håll stöts alla bort.

Och socialdemokratins tragedi är kanske att denna målkonflikt är oundviklig. Aktivisterna i socialdemokratin vill en sak, väljarna en annan, framförallt de före detta väljarna.

Detta är som hemorrojder. Partiet får försöka leva med det så gott det går. Så vad är det konkreta rådet?

Tala om för folk att det går bra – men att det kan gå bättre. Sluta gnäll om ”ökade klyftor” när det inte är några ökade klyftor. När alla fått det bättre.

Visst, fri rörlighet inom EU har fört hit tiggare och en stor grupp migranter har kommit till vårt land. Men givet deras alternativ har de flesta av dem också fått det bättre. Även om de inte kan shoppa loss på buggvaruhuset. Ännu.

Kanske borde också socialdemokraterna utvidga trygghetsbegreppet ännu mer. Tala om att vi måste ha fasta spelregler så att vi vet vad vi har att hålla oss till.

Då är kanske subventioner till elektriska båtmotorer inte den rätta signalen?

Istället för att dunka problemen med Nya Karolinska i huvudet på Alliansen, tala om att svensk sjukvård egentligen är fantastisk.

Att det finns ”utmaningar”, men att också det finns lösningar.

Strunta i Alliansens populistiska gnäll. Påpeka att rara resurser alltid måste ransoneras. Men att det ska göras på ett rationellt rättvist hållbart sätt.

Sluta för guds skull prata om att höja skatterna. Det viktiga är inte att brandskatta välbeställda, utan hur mycket pengar staten kan få in.

Var den vuxne i rummet. Det är kampen om den positionen som avgör. Glöm inte väljarna på byggvaruhuset.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.