Debattinlägg

Stöd muslimska demokrater istället för anhängare av könsapartheid

Publicerad

OMAR MUSTAFA-AFFÄREN · Bahareh Andersson om islam i Sverige efter Omar Mustafa-affären:

Många hävdar nu att Omar Mustafa är offer för ett islamofobiskt drev. Men det är inte mot honom drevet går – utan mot den idévärld han representerar. För oss muslimska feminister är det obegripligt hur Socialdemokraterna och Moderaterna kan ha högt uppsatta politiker som förespråkar könssegregation. Vi kräver exakt samma rättigheter inom svensk islam som finns i Svenska kyrkan, skriver Bahareh Mohammadi Andersson.

Jag blev inbjuden till SVT Debatt igår för att debattera Omar Mustafa-affären, men blev avbokad i sista stund. Istället skriver jag den här debattartikeln.

Jag blev riktig glad när jag läste Nalin Pekguls artikel på DN Debatt. Äntligen någon från Socialdemokraterna som vågar säga att ”vi andra muslimer känner oss omyndigförklarade när vi blir pådyvlade islamisten Mustafa som företrädare.”

En sak borde medierna förstå: Vi kan inte prata i termer av ”muslimer”. 1,6 miljarder människor kallar sig för muslimer. Band dem finns jag själv, som kämpar för kvinnors rättigheter – men även president Mursi i Egypten och president Ahmadinejad i Iran, som effektivt kämpar mot kvinnors rättigheter.

Lars Ohly är ”svensk” och Fredrik Reinfeldt är ”svensk”, men ingen blandar ihop dem. Det gör man däremot med ”muslimer”. Det är till exempel en jätteskillnad mellan Usama Bin Ladin och Irshad Manji, fast båda är ”muslimer”.

Det är inte mot Omar Mustafa eller moderate riksdagsledamoten Abdirisak Waberi (tidigare ordförande för Islamiska förbundet) som det bedrivs ett drev – utan mot den idévärld och den praktik de representerar som ledare för församlingar som öppet diskriminerar kvinnor. Man kan inte kalla sig demokrat och samtidigt vara ledare för ett religiöst samfund, oavsett religion, där man segregerar kvinnor och män, eller där man inte tillåter kvinnor att ha prästämbetet som är det viktigaste organet för troende människor.

Jag själv, som troende muslim, vill inte behöva bli kristen bara för att jag skall ha samma rättigheter i moskén som svenska kvinnor har i svenska kyrkan. I svenska kyrkan gäller inte längre bibelorden ”kvinnan skall tiga i församlingen”.

Varför skall det vara omöjligt för en kvinna att tala som imam i stora moskén då? Är det ”mångfald” – eller enfald och könsapartheid?

Dagens svenska integrationspolitik stödjer dessa manliga enklaver i våra segregerade förorter där jag blir utslängd på kaféer – men man stödjer inte oss muslimska feminister. Vi demokrater som inte vill ha en mångkulturell könssegregation blir kallade för ”islamofober” eller ”kulturförrädare” bara för att vi vill ha exakt samma rättigheter inom islam som finns i svenska kyrkan.

Att vara religiös och demokrat skall inte vara svårt, men man får bara inte blanda ihop religion med jämställdhetsnormer. Jag anser att följande enkla punkter borde övervägas när ett religiöst samfunds representant vill komma in i en demokratisk partistyrelse:

● Man kan inte vara demokrat och tycka att kvinnor inte får bli präster, utan ska uteslutas från religionens maktsfär som är så viktig för alla troende.

● Man kan inte vara demokrat och tycka att män och kvinnor skall separeras när de ber till Gud eller när de simmar.

● Man kan inte var demokrat och tycka att flickor inte har rätt till kärleken utan att vara gifta.

● Man kan inte vara demokrat och samtidigt förbjuda de homosexuellas kärlek.

Islamiska förbundet står för dessa antidemokratiska normer och praktiker, som varken Omar Mustafa eller hans företrädare Abdirisak Waberi har dementerat.

Vad gör sådana personer i demokratiska partier? Ja, de följer ledaren för Muslimska Brödraskapet Al-Qaradawis uppmuntran om att konservativa muslimer skall gå med i alla partier i väst för att säkra den konservativa ”muslimska identiteten”.

Al-Qaradawi kämpar själv öppet mot ”omoraliska” demokratier och kvinnors rättigheter. Hans elev, Egyptens president Mursi, anser att könsstympning är en ”privatsak”. Både Mustafa och Waberi har uttalat beundran för ledaren Al-Qaradawi.

Istället för att kräva samma jämställdhet för alla så låter svenska politiker nu etablera en ”mångkulturell” jämställdhet som i verkligheten innebär ren könssegregation. Men vi muslimska kvinnor och barn skall ha samma rättigheter som alla andra – inte ”mångkulturella rättigheter”.

Jag har flytt från mitt hemland Iran för att jag kämpade mot könsapartheid där. Nu finns samma ideal i Sverige – och verkar ibland kunna leta in sig även i toppolitiken.

Det är häpnadsväckande att Socialdemokraterna inte tänkt igenom detta innan Omar Mustafa valdes in i partistyrelsen. Mona Sahlin och Stefan Löfven såg det, och det hedrar dem. Men vad gäller den moderata riksdagledamoten Abdirisak Waberi har Moderaterna inte sett det.

Jag har gått med i Folkpartiet för att som liberal kämpa för allas – även muslimska kvinnors – rättigheter. Men den dagen när en medeltida tolkare av islam kommer in i Folkpartiets styrelse lämnar jag FP.

För mig och för många muslimska rättighetskämpar och feminister är det obegripligt hur man kan vara socialdemokrat eller moderat och samtidigt ha högt uppsatta politiker som förespråkar och praktiserar könssegregation i sina församlingar. Är det någon som vet hur många socialdemokrater och moderater som har gått över till SD som en följd av den ”mångkulturella” könsapartheidpolitiken?

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.