Debattinlägg

”Stöket i skolan riskerar att stå oss dyrt”

Publicerad

”Stöket i den svenska skolan är påtagligt, men trots det så anser inte rektorer att det är ett stort problem. Ny forskning visar att disciplin-problemen kan få enorma ekonomiska konsekvenser”, skriver läraren Isak Skogstad.

Om debattören

Isak Skogstad
Utredare, skribent och leg. lärare

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Den framväxande mängden av vetenskaplig litteratur som visar att ordning och reda i klassrummet är avgörande för att inlärning ska kunna ske hos elever verkar inte tas på allvar.

Speciellt inte av högskolepedagogerna, vilket är tydligt med tanke på att lärarutbildningarna inte innehåller kurser om hur de blivande lärarna ska kunna skapa ordning i klassrummet.

Det är anmärkningsvärt, inte minst med tanke på att inslag av ”classroom management” är en självklar del av lärarutbildningar i andra länder.

Det finns även undersökningar som visar att svenska rektorer inte verkar tycka att ordningsproblemen i den svenska skolan är särskilt allvarliga, trots att vi sedan tidigare vet att det är förhållandevis stökigt i våra klassrum och att fler än hälften av eleverna uppger att de kommer försent till lektionerna.

Svenska rektorer uppger nämligen i en lägre utsträckning än OECD-snittet att elevernas skolk är en faktor som förhindrar elevernas inlärning. Detta trots att skolk är associerat med mycket lägre kunskapsresultat i Pisa.

Många studier har visat att det på kort sikt finns påtagliga negativa effekter av stök i klassrummet, men hur de långsiktiga konsekvenserna ser ut har inte studerats i stor utsträckning.

Intressant nog har det dock nyligen publicerats en studie som kunde visa vilka ekonomiska skador stök i klassrummet leder till på sikt.

En amerikansk nationalekonom fann att för varje år som elever i en normalstor klass expo-neras för en störande klasskamrat så minskar deras framtida livsinkomster med över 700 000 kronor!

Det finns med andra ord inte bara kunskapsmässiga skäl för att börja prioritera stärkt disciplin i den svenska skolan – det handlar även om samhällsekonomi.

Det är inte minst värt att beakta med tanke på att den svenska skolan under en lång tid har haft en inkluderingsnorm. Den går ut på att elever med inlärningssvårigheter, eller med diagnoser som gör dem utåtagerande, placeras i vanliga klassrum.

Utöver att studier indikerar att det verkar ha negativa effekter på både klassrumsklimatet, kunskapsresultaten och lärarnas arbetstrivsel så kan man med den tidigare nämnda studien i beaktande knappt föreställa sig vilka enorma ekonomiska konsekvenser det för med sig om elever har klasskamrater som stör undervisningen.

Så vad ska man då göra? Utöver att vi måste göra upp med inkluderingsnormen så är det även hög tid att säkerställa att alla skolor har ordentliga ordningsregler.

Dessvärre så kräver skollagen i dag att elever är med och tar fram ordningsreglerna, vilket gör att skolledare inte själv kan fatta beslut om vilka regler som ska gälla.

Det är naturligtvis strykas från skollagen så fort som möjligt. Barn är inte mogna nog att fatta beslut om vilka regler som ska gälla.

Dessutom så måste fler skolor införa konsekvenser för de elever som bryter mot reglerna. Kvarsittning är ett utmärkt tillfälle för eleverna att ta igen förlorat skolarbete samtidigt som de lär sig att oacceptabelt beteende leder till konsekvenser.

Som lärare, förälder och elev måste vi helt enkelt kunna lita på att skolan inte är en plats där oacceptabelt agerande bemöts med stängda ögon.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.