En bild på den misstänkte gärningsmannen i New York, Sayfullo Saipov, visas upp på en presskonferens om terrorattacken.
En bild på den misstänkte gärningsmannen i New York, Sayfullo Saipov, visas upp på en presskonferens om terrorattacken. Foto: TT
Debattinlägg

”Centralasien – ingen grogrund för radikalisering”

Opinion ·

”Många pekar finger mot de centralasiatiska länderna. Problemet är att individerna i fråga inte radikaliseras i Centralasien. Förövarna i Stockholm och New York lämnade båda Uzbekistan för närmare ett årtionde sedan”, skriver Svante Cornell.

Om debattören

Svante Cornell
Direktör programmet för sidenvägsstudier vid Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

På tisdagskvällen kom nyheten att en 29-årig man från Uzbekistan är anhållen i New York för terrordådet som krävde åtta dödsoffer samma dag.

LÄS MER: Detta har hänt

Parallellerna till dådet på Drottninggatan tidigare i år är tydliga: även där, liksom i attacker i St. Petersburg och Istanbul, var förövaren av uzbekiskt ursprung.

Dessutom har fler än två tusen centralasiater deltagit i kriget i Syrien på islamiska statens eller nusrafrontens sida. Är Centralasien en grogrund för extremister?

Många inom media och politik menar så och pekar finger mot de centralasiatiska länderna. De kopplar radikaliseringen till staternas auktoritära statsskick och ekonomiska problem.

Med andra ord utgår många från att repression och/eller fattigdom leder till radikalisering.

Problemet är att individerna i fråga inte radikaliseras i Centralasien. Förövarna i Stockholm och New York lämnade båda Uzbekistan för närmare ett årtionde sedan.

Ingen visade upp tendenser till extrema åsikter eller beteende i hemlandet. Det verkar istället vara i Sverige respektive USA som de utvecklade sådana tankar.

Men alla tadzjiker och uzbeker i Syrien då?

Den forskning som finns visar att den stora majoriteten tog beslutet att resa till Syrien medan de var gästarbetare i Ryssland. Över 80 procent av centralasiater som rest till Syrien rekryterades där. Som den liberala ryska tidningen Novaja Gazeta skriver: ”vägen till IS går via Moskva.”

Om vi vill förstå varför så många centralasiater dras till extremistgrupper räcker det alltså inte att peka på regionens statsskick och ekonomiska situation, vilka visserligen lämnar mycket övrigt att önska.

För övrigt har forskningsfältet kring våldsbejakande extremism inte några enkla svar på varför individer radikaliseras – särskilt i en värld där långt fler unga européer än centralasiater rest till Syrien.

Migranterna från Centralasien tycks ha vissa likheter med dessa unga européer som rest till Syrien för jihad: ett sökande efter identitet och mening i livet.

Arvet från sovjettidens ateism gör att många unga människor i Centralasien, liksom ungdomarna i våra förorter, inte vuxit upp med en starkt rotad religiös tradition som kan motverka extremism.

Samtidigt förändras dessa samhällen i rasande snabb takt. De nya staterna försöker odla nya nationella identiter, men den processen är ännu i sin linda.

Som en kazakisk forskare uttryckte det är den unga generationens stora fråga: vem är jag? Vad tror jag på?

I hemländerna motarbetar statsmakterna ganska effektivt extremistiska grupper: en sextonåring i Uzbekistan har därför inte tillgång till vare sig extremistiska predikanter eller hemsidor.

Men när de lämnar hemlandet för att arbeta i Ryssland, Turkiet, Europa eller USA stöter de plötsligt på grupper som tävlar om att fylla deras liv med mening.

En liten minoritet av dessa, liksom i våra förorter, tycks falla för extremisternas förenklade och hatfyllda världsbild.

Vad händer då i Centralasien?

De två största länderna i regionen – Kazakhstan och Uzbekistan – har båda under de senaste två åren infört betydande ekonomiska och politiska reformer, som bland annat minskar presidenternas makt, skapar starkare ställning för parlament och rättsväsende, och försöker bekämpa den brett spridda korruptionen.

De har lång väg att gå på denna väg. Men att peka på dessa staters brister förklarar knappast varför centralasiater i exil dras till extremiströrelser.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.