För att ge polis och åklagare större förutsättningar att lyckas i utredningarna kring de gängrelaterade morden, måste möjligheten till användande av anonyma vittnen utredas och tas under allvarligt övervägande.

Enligt en redovisning i SVT har sammanlagt närmare 50 personer mördats i skottlossningar i Stockholm, Göteborg och Malmö från 2013 till dags dato.

Ytterligare personer med anknytning till gängmiljön har mördats på andra sätt till exempel vid en bilsprängning i Göteborg. Under de senaste två åren har även helt oskyldiga människor blivit offer när de kommit i vägen i för uppgörelser mellan kriminella gäng.

Resultat av olika rapporter visar att det dödliga våldet minskar generellt i samhället men det dödliga våldet med skjutvapen i gängmiljöer ökar.

Den här utvecklingen är en stor utmaning för rättsväsendet.

Utredning av dödligt våld i gängmiljö är generellt svåruppklarat och mycket resurskrävande ställt i relation till utredningar av annat dödligt våld.

Den låga uppklaringen har flera orsaker.

Få vittnen är beredda att berätta vad de vet om brottet eller vad de sett. I de områden där gängkrigen utkämpas har lokalsamhällena tagits som gisslan.

Många har kunskaper kring de olika brotten, men väldigt få eller ingen alls vågar som vittnen berätta vad dom vet av rädsla för repressalier. Detta kan alltså även gälla offrens anhöriga och vänner.

En del väljer medvetet att hålla tyst för att i stället avvakta ett bra tillfälle att hämnas på det konkurrerande gänget genom nya dödsskjutningar.

Jag menar, med min erfarenhet av denna brottslighet, att detta har synts väldigt tydligt de senaste åren.

En större möjlighet för rättsväsende att inom sina ramar klara upp ärenden av denna typ, skulle också enligt min mening på sikt minska viljan att såväl hämnas som att vilja begå nya brott av den här typen.

Detta såg vi exempel på i Malmö för några år sedan.

De möjligheter polis och åklagare har för att skydda presumtiva vittnen räcker inte på långa vägar till i dessa ärenden.

Polisen har en stor möjlighet att skydda bevispersoner, men då framförallt personer, som själva är misstänkta och väljer att vittna ändå.

Skydda vittnen, som har avgörande uppgifter, och då även deras anhöriga är inte lika enkelt. Problematiken kring att flytta och skydda hela familjer är definitivt svårare än enskilda personer.

Möjligheten till användande av anonyma vittnen har diskuterats i olika sammanhang och Europakonventionen för mänskliga rättigheter har lagt fast ett antal punkter som ska göra att en misstänkt ska försäkras en rättvis rättegång.

Europadomstolen har dock funnit att det inte är helt oförenligt med Europakonventionen att använda anonyma vittnen som bevisning, dock får inte anonymiteten ensam läggas till grund för en fällande dom.

Det måste finnas stöd i övrig bevisning för att uppgifterna från det anonyma vittnet ska kunna vara en del av den fällande dom.

Både Danmark och Norge har lagstiftat om möjligheten att använda anonyma vittnen, vilket också är ett argument för att även Sverige måste titta på denna möjlighet.

De strikta regler som måste finnas kring en sådan lagstiftning gör i sig att anonyma vittnen inte kommer att kunna användas i särskilt många ärenden men i de ytterligt grova brottsutredningar där det skulle kunna bli aktuellt behövs även denna möjlighet.

Att införa regler om anonyma vittnen innebär naturligtvis en avvägning mellan flera olika intressen.

Den misstänktes rätt till en rättvis rättegång och rätt till fullständig partsinsyn väger tungt. Det är naturligtvis viktigt att domstolarna kan värdera ett vittnesmål och dess trovärdighet.

Det kan ju finnas andra motiv bakom att vittna anonymt såsom konkurrensförhållanden i kriminella kretsar eller hämndbegär.

Men det måste också finnas ett intresse av att ge de många offrens familjer möjlighet till att få en rättvis rättegång genom att vittnen kan känna sig trygga och blir villiga att träda fram, och då skapar bättre förutsättningar för polis och åklagare att driva dessa ärenden till åtal.

Med den problematik vi har i Sverige idag med skjutningar i kriminella miljöer upplever säkert många att det befintliga regelsystemet gör det omöjligt att fullfölja förundersökningarna i brist på bevis, och möjligheten att använda anonyma vittnen skulle kunna vara en del i lösningen på det problemet.

Frågan om vilka intressen som väger tyngst måste besvaras.

Frågan om rättsäkerhet och offentlighet måste ställas mot rätten för vittnen att få skydd och samhällets behov av vittnen för att bekämpa brott.