Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT
Debattinlägg

”Vi vill se en offensiv cykelsatsning”

Publicerad

CYKEL · ”Riksdagen har sagt sitt och vill ha en seriös satsning på cykling: en nationell cykelstrategi värd namnet, mer pengar till cykling och rätten att själv få välja om man vill cykla på gatan. Det är dags att gå från ord till handling”, skriver Lars Strömgren och Klas Elm.

Om debattörerna

Lars Strömgren
Ordförande Svensk Cykling
Klas Elm
VD Svensk Cykling

Åsikterna i inlägget är debattörernas egna.

Den allmänna motionstiden avslutades nyligen, och i år har de svenska riksdagsledamöterna lämnat in rekordmånga motioner om cykling, en bra bit över trettio motioner närmare bestämt. Det är nivåer vi inte varit i närheten av tidigare.

Vad vi ser är ett påtagligt bevis på att cykelfrågor börjar ta en rättmätig plats i samhällsdebatten.

Trenden med en ökad politisk aktivitet kring cykling har varit synlig ett antal år, men det här är ett definitivt genombrott.

Men det rekordstora antalet motioner är inte den enda glädjande nyheten. Frågan om att skapa möjligheter för ökad cykling i landet är inte längre förbehållen några få ”cykelvänliga” riksdagspartier.

Cyklandets status har definitivt höjts. I den politiska sfären är det inte längre möjligt att styvmoderligt behandla cykling som något annat än ett eget transportslag.

Årets motionsskörd om cykling skvallrar inte bara om ökat engagemang bland de folkvalda, utan också om att man inser att det krävs ett helt spektrum av politiska beslut som rör brister i befintlig cykelinfrastruktur, regeländringar för att göra det enklare att cykla och de positiva effekterna på folkhälsan.

Några exempel på riksdagsmotioner:

  • Anna Wallén (S) skriver om det olyckliga i att när det byggs om till två-plus-ett-vägar så byggs ofta cykelmöjligheten bort i samma veva.
     
  • Karin Svensson Smith (MP) skriver om de stora hälsovinsterna för alla som byter från bil- till cykelpendling. ”För varje person som byter bilpendling mot cykelpendling sker en stor hälsovinst”, skriver hon och föreslår ett nytt trafiksäkerhetsmål som inte bara fokuserar på antalet svårt skadade eller döda i trafiken utan också syftar till att minska antal sjukskrivningsdagar och antal besök på sjukvårdsinrättningar.
     
  • Jonas Jacobsson Gjörtler (M) understryker i sin motion det vansinniga i att den som cyklar inte kan tillgodogöra sig friskvårdsbidrag, eftersom cyklandet sker utomhus.
     
  • Stina Bergström (MP) tar i sin motion ”Strategi för mer cykling” ett helhetsgrepp på cyklingen. Hon föreslår en 30-gräns i tätorter, tillåta cykling mot enkelriktat och bättre möjligheter att ta med cykeln i kollektivtrafiken.
    Samt att bilisternas obligatoriska väjningsplikt för gående vid obevakade övergångsställen, ska gälla även för cyklar.

Men det allra viktigaste som Stina Bergström gör i sin motion, är att slå fast att utan kraftigt utbyggd cykelinfrastruktur, ingen ökad cykling.

Hon slår fast att regeringens anslagna 100 miljoner de kommande två åren för cykelfrämjande åtgärder endast är ”…en bra början men det är också viktigt att medlen till cykelinfrastruktur ökar ordentligt i den nya nationella transportplanen som regeringen nu börjat arbeta med och ska gälla från år 2018.”

Detta är den bistra sanningen.

Trots det stora intresset för cyklingen, och att såväl regering som regioner säger sig vilja öka cyklingen samt att rekordmånga riksdagsmotioner belyser olika aspekter av cykling så finns det ett allvarligt och överhängande hot mot de utsatta målen att öka cyklingen.

Statens satsningar de kommande tio åren är tyvärr bara småsmulor om vi på allvar ska öka cyklandet i landet.

Regeringen talar klimat men har den andra foten stadigt förankrad i svensk tradition. Motortillverkarna får glädjas åt utökade subventioner, 500 forskningsmiljoner till Volvos självkörande bilar, längre och tyngre lastbilar och gigantiska motorvägsprojekt.

Samtidigt lyser satsningar på järnväg, kollektivtrafik och cykel med sin frånvaro.

I den nyligen presenterade budgeten ökar anslaget till väginvesteringar för varje år, från 4,9 miljarder 2016 till hela 13,8 miljarder år 2019, betydligt mer än vad tåg, kollektivtrafik och cykel får – tillsammans.

Riksdagen har sagt sitt och vill ha en seriös satsning på cykling: en nationell cykelstrategi värd namnet, mer pengar till cykling och rätten att själv få välja om man vill cykla på gatan.

Det är dags att gå från ord till handling. Vi vill se en cykelsatsning som jobbar offensivt med att kommunicera sina resultat.

Nu är det upp till regeringen att leverera!

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.

Transporter

Mer i ämnet