Foto: Erik Nylander/TT
Debattinlägg

”Löfven blandar bort korten”

Publicerad

REGERINGSOMBILDNINGEN · ”Bortom maktspelet och samordnandet är det svårt att se hur regeringen Löfven ska möta framtidsutmaningarna. Det enda svaret är högre offentliga anslag, vilket är ohållbart när staten redan lånar i brinnande högkonjunktur”, skriver Mattias Svensson.

Om debattören

Mattias Svensson
Frilans- och kulturskribent

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Vi har inte mycket till militärt försvar, men vi har gröna beredskapsjobb.

Om det blir regeringens slogan i valet 2018 återstår att se, men det var i alla fall en av de tydligaste avsikterna bakom regeringsombildningen.

Någon invandrings- eller integrationsminister blev det inte den här gången heller. Sannolikt av goda strategiska skäl. Invandrings-/integrationsministern var en katapultstol i tidigare socialdemokratiska regeringar.

Bara på 2000-talet avverkades Maj-Inger Klingvall, Jan O Karlsson och Barbro Holmberg, saknade av ingen.

Att Tobias Billström under alliansens regeringstid satt åtta år på denna utsatta position med brett parlamentariskt stöd för ett generöst flyktingmottagande är en politisk prestation i både svenskt och europeiskt perspektiv.

Nuvarande ordning tjänar dock Socialdemokraterna väl. Både Morgan Johansson och Anders Ygeman solar sig i glansen av den hårda omställningens popularitet, utan att behöva bära något tydligt humanitärt ansvar.

Framför allt Ygeman tjänar på att synas i andra frågor än den krisande polisorganisation han också ansvarar för. Dessutom kontrollerar socialdemokraterna invandrings- och integrationsfrågan, vilket de inte hade kunnat göra om en miljöpartist gavs det utsatta ministeransvaret.

Ylva Johansson har sedan tidigare ansvaret för mottagandet, och nu har ännu en socialdemokratisk kock utsetts, då Ibrahim Baylan utöver energifrågorna får ett ansvar för samordning som bland annat innefattar segregerade förorter.

Sannolikt landar integrationen ändå hos en miljöpartistisk fackminister. Karolina Skog blir ny miljöminister, minus klimatansvaret som flyttar till Isabella Lövin. Hon har i uppdrag att ta fram ”gröna beredskapsjobb”.

Hit ska alltså de arbetsföra som idag saknar språk och utbildning för att konkurrera på den reguljära arbetsmarknaden flyttas, till ”fler enkla jobb”.

Problemen är många. De enkla, säkra, gröna jobben i närheten av där de arbetslösa bor, som också tillför stor social nytta, är sannolikt inte jättemånga.

Uppgifterna som behöver lösas på miljöområdet är inte nödvändigtvis enkla, och är de enkla så är de rätt riskabla, som att sanera mark eller bekämpa skogsbränder.

Tanken med beredskapsjobb är att de ska ge samma lön som på den ordinarie arbetsmarknaden. De kommer alltså innebära höga offentliga utgifter snarare än nya skatteintäkter.

Frågan är också vilka sanktioner som hotar den som inte tar ett erbjudet beredskapsjobb. Många tuffa beslut landar som av en händelse i knät på den enda miljöpartisten med integrationsansvar.

Bortom maktspelet och samordnandet är det svårt att se hur regeringen Löfven ska möta framtidsutmaningarna. Det enda svaret är högre offentliga anslag, vilket är ohållbart när staten redan lånar i brinnande högkonjunktur.

Få svar gavs om hur fler kan komma in på den ordinarie arbetsmarknaden och vaga besked om att leta förenklingar var allt på bostadsområdet. Framtidsministern avvecklades.

Man fick intrycket att regeringen gett upp på det området.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.

Svensk politik

Mer i ämnet