Det blåser starka vindar av förändring över världen. En sådan är digitalisering och automatisering, en annan är ökat fokus på miljö och hållbarhet och i synnerhet klimat.
Medan de flesta är överens om att Sverige tjänar på att gå före med digitalisering, så dyker det regelbundet upp konservativa debattörer som hävdar att Sverige inte bör agera proaktivt på klimatkrisen.
Enligt IPCC behöver vi minst halvera världens koldioxidutsläpp till 2030 för att skydda hundratals miljoner människor från risker för svåra värmeböljor och torka och för att inte förlora världens korallrev.
Det innebär att klimatsmartare lösningar och affärsmodeller behöver ta över en stor del av världsmarknaden.
Endast ny energi beräknas innebära investeringar på cirka 80 biljoner kronor fram till 2050. Lägg till det transporter, betong, stål och mycket annat.
Från att tidigare ha krävt statliga subventioner växer nu lösningarna allt mer av egen kraft. Globalt har mängden sol- och vindkraft fördubblats vart tredje år de senaste femton åren och minskat kraftigt i kostnad.
Solkraft konkurrerar idag ut kolkraftprojekt i Indien då den blivit betydligt billigare.
Sedan 2010 har dessutom kostnaden för batterier minskat med nära 80 procent. Om den utvecklingen av batterier fortsätter så kommer fossil-bilar inte längre kunna konkurrera med elbilar redan runt 2025.
Klimatet kan också bli hjälpt av digitaliseringsvågen. Bättre användning av informations- och kommunikationsteknologi beräknas kunna bidra till en minskning av koldioxidutsläppen i andra branscher motsvarande 15 procent av de totala utsläppen globalt bara med dagens tekniker.
Rörelsen för klimatomställning går långt utöver den dryga miljon människor som var ute i strejkerna den 15 mars.
Över 9000 städer har gjort klimatåtaganden, bland annat metropoler som New York, Paris, Hong Kong och Singapore. Staden Shenzhen i Kina, med fler invånare än Sverige, har bytt sina drygt 16000 bussar till eldrivna dito.
En koalition av stora investerare kräver att USA:s 20 största energibolag helt upphör med utsläpp till 2050. Listan skulle kunna göras lång.
Förra året arrangerade Kaliforniens guvernör ett stort klimattoppmöte för proaktiva delstater, städer och organisationer. Centralt på mötet var Exponential Climate Action Roadmap, en färdplan som visar hur världen kan halvera utsläppen till 2030 sektor för sektor, med många exempel från Sverige.
Vi kunde rent konkret se att intresset för svenska lösningar var stort och att vi kan fungera som föredöme.
Vårt land bubblar av företag som är redo att leverera lösningar i en värld som tar klimatfrågan på allvar. Faktum är att Sverige rankades trea i det senaste Global Cleantech Index.
Uppstickare som Einride, UNITI, Candela, X Shore, Cake, Oatly eller Trine kan bli nya Tesla inom sitt område.
Northvolt planerar bygga stora batterifabriker i Skellefteå och Västerås. Stora svenska företag som Ericsson, Husqvarna och IKEA ligger i framkant i sina respektive branscher och företagen inom Hagainitiativet visar vägen med ambitiösa mål och rigorös uppföljning.
Många av de som ställer om gör det för att det idag är lönsamt, både med förnybart och att energieffektivisera, och för att det öppnar nya affärsmöjligheter.
Världen håller på att ställa om men det krävs progressiva länder och aktörer som visar vägen.
Sverige har unika möjligheter att gå i framkanten av omställningen och vi kan samtidigt ta en stark position på de nya framtidsmarknaderna.
Det är en utmaning som kräver förutseende politiker, aktiva medborgare och driftiga entreprenörer.
Vi behöver se klimatfrågan för vad den är: ett moraliskt krav på handling och en av historiens största affärsmöjligheter.