Gudrun Schyman, partiledare för Feministiskt initiativ, Jaime Gomez, utrikespolitisk talesperson och riksdagskandidat för Feministiskt initiativ. Foto: Adam Wrafter/SvD/TT
Debattinlägg

”Sverige måste ta en mer aktiv roll i den globala avvecklingen av vapen och krigsmaterial”

Publicerad

”Vi vill Inrätta ett Institut för global nedrustning och icke-spridning, med uppdraget att främja Sveriges arbete inom området, och till detta avsätta 300 miljoner kronor om året”, skriver Gudrun Schyman (FI) och Jaime Gomez (FI).

Om debattörerna

Gudrun Schyman
Partiledare, Feministiskt initiativ
Jaime Gomez
Utrikespolitisk talesperson och riksdagskandidat för Feministiskt initiativ

Åsikterna i inlägget är debattörernas egna.

Enligt Stockholm International Peace Research Institute, (SIPRI) fortsätter världens militära utgifter att öka och uppgår idag till 14 847 miljarder kronor, cirka 0,6 miljarder kronor dagligen.

Det motsvarar hela 14 svenska statsbudgetar.

Några andra siffror i rapporten väcker särskild uppmärksamhet.

Den första är att USA:s militära utgifter fortsätter oförändrade, den andra är att Kina under perioden 2008–2017 mer än fördubblade sina militära uppgifter till 228 miljarder dollar, ca 110% beräkna och att Saudiarabien gick upp till 3:e plats med en siffra på 69,4 miljarder dollar, vilket är en ökning på 36% och som flyttar Ryssland till fjärde plats.

Så mycket spenderade pengar till dödsverktyg som skulle kunna användas för fredsbyggande insatser och internationell samverkan och samarbete i stället.

Den militaristiska säkerhetsstrategin är maskulint kodad och säger att världsläget kräver territoriell säkerhet och att militärt våld är den bästa garanten för säkerhet.

Militarismen har dock ingen legitimitet. Historien visar på motsatsen.

Vi lever i en ny tid med nya hot från män mot kvinnor, klimatförändringar och brist på mat, vatten och social service. Det är starkt bidragande faktorer till att såväl människor tvingas på flykt som till att väpnade konflikter uppstår.

Militär upprustning löser inte dessa globala säkerhetsproblem. Ju mer vapenflöde som finns i områden med potentiella konflikter desto större är risken för att parterna tar till militärt våld för att försöka lösa problemen. Konflikt-> vapen-> krig-> människor som flyr.

Det är en ond cykel som vi måste avbryta. Att nedrusta militärt är en nödvändighet. Att helt ändra strategi är nödvändigt.

Centralt i en feministisk säkerhetspolitik är att motverka orsaker till väpnade konflikter som fattigdom, ojämn resursfördelning, förtryck, marginalisering, maktlöshet och ojämlikhet.

Detta är mänsklig säkerhet.

Det innebär en övergång från traditionell försvarspolitik som bygger på ett perspektiv där dominans, våld och militära maktmedel är centrala, till en säkerhetspolitik som innefattar andra samhälleliga insatser med förtroendeskapande civila åtgärder i centrum och säkerhet som frihet från våld i vardagen.

Det står för ökad välfärd och globala satsningar på miljömål och hållbar utveckling.

Militär upprustning stjäl pengar från social upprustning, eftersom ökade militärbudgetar medför minskade välfärdssatsningar.

I krig och konflikt, vilken upprustning leder till, är det också de sociala förlusterna som är störst i de samhällen som drabbas.

Feministiskt initiativ vill arbeta aktivt för att länder över hela världen skall nedrusta.

Vi vill bryta denna militära norm.

Militarism och våld skapar inte en långsiktig och hållbar fred utan bidrar istället till en våldskultur som är nära kopplad till synen på maskulinitet.

Feministiskt initiativ anser att det inte räcker med en omställning av den svenska säkerhetspolitiken, utan Sverige måste också ta en mer aktiv roll i den globala avvecklingen av vapen och krigsmaterial.

För att driva fram frågan och arbete för global nedrustning och icke-spridning behövs en organisation som samordnar olika typer av insatser.

Därför vill Feministiskt initiativ inrätta ett Institut för global nedrustning och icke-spridning, med uppdraget att främja Sveriges arbete inom området, och till detta avsätta 300 miljoner kronor om året.

Det är med konkreta åtgärder som världen har en chans att nedrusta.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.