Gårdagens inslag om fastighetsskatten i SVT Nyheter var extremt vinklat och vilseledande.
Man framställer det som höjden av orättvisa att en norrlänning och en stockholmare betalar lika mycket i fastighetsavgift.
För det första framställs Kirunabons ökade kostnad från 4700 kronor 2007 till 7687 kronor förra året som en effekt av att fastighetsskatten ersattes av en kommunal fastighetsavgift.
I själva verket beror den på höjda taxeringsvärden och hade ökat även om den gamla fastighetsskatten hade kvarstått.
För det andra hade hans ökning blivit ännu större om fastighetsskatten varit kvar eftersom den var en procent av taxeringsvärdet medan den nuvarande kommunala fastighetsavgiften bara är 0,75 procent av taxeringsvärdet och maximalt 8039 kronor.
Kirunabon i reportaget hade således betalat 10249 kr om fastighetsskatten varit kvar och har därmed istället fått en sänkning med nästan 2600 kronor. Varför framkommer inte det i reportaget?
För det tredje framställer Aktuellt reformen som orättvis för att storstadsbor som tidigare betalade groteskt höga fastighetsskatter på 50-100 000 kronor per år (utan vare sig koppling till inkomstnivåer eller betalningsförmåga) fått större sänkningar än de som betalat mindre i skatt.
Varför skulle det vara orättvist? Varför ska den som ändå måste betala mångdubbelt mer för sitt boende dessutom behöva betala avsevärt mycket mer i skatt?
Och varför framställs det som orättvist att den som betalar mer i skatt får en större sänkning än den som bidrar betydligt mindre till den gemensamma välfärden?
För det fjärde låter man en ekonomiprofessor helt felaktigt hävda att effekten av reformen är att betalströmmarna går från landsbygden till storstäderna när så inte är fallet.
Den kommunala fastighetsavgiften är lägre för alla än vad fastighetsskatten skulle ha varit idag om den varit kvar.
Reformen finansierades istället genom att reavinstskatten höjdes från 20 till 22 procent och att man begränsade möjligheten till uppskov, vilket av lätt insedda skäl drabbar fastighetsägare och bostadsrättsinnehavare i storstäderna i betydligt högre utsträckning än de som bor på landsbygden.
Ska man peka ut någon förlorare så är det istället innehavare av dyra bostadsrätter (i storstäder) som inte var drabbade av fastighetsskatt men väl får vara med och finansiera reformen.
När nu frågan om att återinföra fastighetsskatten har väckts är det extra viktigt att public service ger en korrekt bild av verkligheten och inte går vissa politiska intressens ärenden.
