Selmas Saga är ett väldigt bra exempel på hur den omedvetna ojämställdheten fungerar, menar Fredrik Eklöf, jämställdhetskonsult och en av grundarna till GenderTimer.
Vi på GenderTimer gjorde en mätning av julkalendern ”Selmas Saga” som visade att pojkar och män dominerar taltiden. Som svar på detta skrev Johanna Gårdare, programchef och ansvarig utgivare för årets julkalender, att vår granskning missar helhetsbilden.
Johanna beskriver hur arbetsgrupp medvetet vridit och vänt på manus och rollbeskrivningar för att inte hamna i könsstereotypa fällor.
Noga genomtänkt hur kön skulle gestaltas och vilka karaktärsegenskaper och drivkrafter de skulle tilldelas. Resultatet är imponerande.
Vi gillar julkalendern, vi har stor respekt för SVTs medvetna arbete med jämställdhet och vi älskar Sofia Bachs Nordenstierne.
Vi om några borde vara uppmärksamma på vem som inte bara syns utan också hörs i rutan. Intressant nog reflekterade inte ens vi själva över taltiden och dess fördelning förrän vi gjorde mätningen.
Johanna Gårdare har helt rätt i att taltid bara är en av flera viktiga parametrar. Men att pojkar och män talar på flickors och kvinnors bekostnad – utan att någon av oss märker det, det är ett samhällsproblem, det är odemokratiskt, ineffektivt och orättvist.
Det vore så mycket enklare om vi kunde lägga skulden på mansgrisar och de antifeministiska troll som nu högljutt klagar i sociala medier över vår mätning.
Men i själva verket är vi alla, även jag, som arbetar med ledarskap och genus, dagligen med och upprätthåller samma normer som vi vill motverka.
Det gör inte oss till dåliga människor. Det visar bara hur djupt de här föreställningarna och attityderna sitter i vårt samhälle. Det är därför det går så långsamt att förändra dem.
Vi skapade GenderTimer för att uppmärksamma omedvetenheten.
En skev talfördelning gör inte heller Selmas Saga till ett dåligt program. Det kan tyckas hårt att ett genomtänkt program som detta placeras på vår svarta lista.
De listorna har vi skapat för att vi vill att flickor och kvinnor på sikt ska ges samma utrymme i det offentliga rummet som män – inte i varje enskild produktion, men i stort.
Då behöver det bli lika normalt att taltiden i program domineras av kvinnor som att de domineras av män.
Taltiden i Selmas Saga belyser att ojämställdhet återskapas i situationer som vi upplever som normala eller till och med jämställda. Årets julkalender är sagan som synliggjorde den omedvetna ojämställdheten, den som sker mitt framför näsan på oss utan att vi lägger märke till den.