Designern Iman Aldebes debattinlägg på SVT Opinion, som hyllar klädkedjan H&M:s kampanj med slöjbeklädda modeller, gör att det knyter sig i magen på mig.
Den får mig att tänka på min pappa. Han som fängslades och torterades under flera års tid för sin kamp för yttrandefrihet, öppenhet och ett samhälle där flickor och kvinnor är fria att bära vilka kläder de vill.
Det är dessutom inte bara H&M som i dagarna uppvisar sin totala okunskap kring slöjans betydelse, utan även varuhuset Åhléns genom en reklamkampanj där slöjan är i fokus.
I ett försök att ”nå nya kundgrupper”, som de själva uttrycker det, glömmer de det viktigaste av allt: sitt samhällsansvar.
Enligt Aldebe, och butikskedjorna, är det viktigare att sälja kläder till en ny målgrupp än att ta strid för de kvinnor som lever under ständig ofrihet.
Att det finns många muslimska vuxna kvinnor som frivilligt bär slöja är det ingen som förnekar. Men det finns också en stor och utsatt grupp som butikernas reklammakare väljer att totalt ignorera.
Nämligen alla de miljoner kvinnor runt om i världen som fängslas för att de vill klä sig i kläder de själva valt.
Reklamkampanjerna är ett stort långfinger i dessa redan förtryckta kvinnors ansikten.
Att ta ställning i infekterade politiska frågor handlar alltid om att välja och välja bort.
I denna debatt väljer Aldebe, Åhléns och H&M att endast tala sig varma för gruppen vuxna kvinnor som bär slöja frivilligt.
Jag efterlyser en annan aspekt.
Vad tror ni den nioåriga flickan tänker, som blir påtvingad slöja av sin kontrollerande far, när hon promenerar förbi skyltfönstren hos H&M och Åhléns?
Om vi gör en historisk tillbakablick till 60-talets Iran möter vi ett väl sekulariserat land som infört kvinnlig rösträtt. Revolutionen 1979 slog omkull allt som hade byggts upp.
Bland annat införde de islamistiska fundamentalisterna slöjtvång för landets alla kvinnor. Fortfarande råder detta tvång som är det tydligaste tecknet på hur en regim kontrollerar och förtrycker sin befolkning.
I Iran och flera andra länder i Mellanöstern är slöjan den tydligaste symbolen för kvinnors ofrihet och underordning.
Det är viktigt att känna till sin historia och i dagens mångkulturella samhälle är det även viktigt att känna till andras historia.
Särskilt om man innehar tjänsten som marknadschef på Sveriges största klädföretag.
Det skulle vara smakfullt om H&M bemötte den kritik som företaget har fått, i stället för att bara trycka ut en kampanj utan att ta ansvar för det budskap reklamen sänder ut.
H&M och Åhléns tror att de har tagit ställning för individers rätt att klä sig som de vill. I själva verket har dessa säkert välmenande företag gjort precis tvärtom.
Deras kampanjer normaliserar slöjans kraft som kontrollverktyg mot kvinnor i hela världen. Kampanjerna med de slöjbeklädda modellerna säger inte ”vi ser och bejakar dig som frivillig slöjbärare”, den säger ”din pappa har rätt att kontrollera dig genom att kräva att du bär slöja”.
Debatten om slöjan borde inte ha huvudfokus på vuxna kvinnors rättigheter att bära vilka kläder de vill, utan på nioåriga flickors rätt att inte bli begränsade på grund av sitt kön.
Det är också därför reklamkampanjerna borde avbrytas omedelbart. Det är helt oacceptabelt att stora svenska företag inte bara försöker avproblematisera, utan till och med romantisera, detta förtryck som drabbar såväl kvinnor som unga flickor runt om i världen.
H&M bör också framföra en offentlig ursäkt till alla de kvinnor som varje dag kämpar för att få synas, höras och ta plats i det offentliga rummet – utan att begränsas och osynliggöras av slöjtvång.