Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

”Arbetsförmedlingen måste göras om i grunden”

ARBETE · ”En väl fungerande och kostnadseffektiv arbetsförmedling kan vara ett viktigt bidrag till att stärka svensk arbetsmarknad. Det tjänar alla på”, skriver Anders Weihe.

Anders Weihe
Förhandlingschef, Teknikföretagen

I Almedalen lovade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) att återuppta utredningen om Arbetsförmedlingens framtid.

Ännu har ingenting hänt och ingen vet hur eventuella direktiv ska se ut. I budgetpropositionen för 2016 står en svävande mening om att AF:s uppdrag ska ”analyseras ytterligare”.

Nu larmar Arbetsförmedlingen (AF) i SVT Rapport om betydligt högre utgifter – och detta till en verksamhet som inte fungerar. Det duger inte. Det är dags att leverera på riktigt.

Två försvarsbudgetar. Ungefär så mycket kommer utgifterna inom ramen för Arbetsförmedlingen att uppgå år 2019. Resurserna ökar för varje år som går.

Samtidigt är Arbetsförmedlingen (AF) den mest ifrågasatta myndigheten i Sverige. Förtroendet har halverats på tio år. Privata arbetsgivare använder sig av AF i allt mindre utsträckning.

De dyraste programinsatserna, däribland arbetsmarknadsutbildning, visar på negativa resultat. Den arbetslöses jobbchanser är alltså större om man inte får ta del av utbildningen. Samtidigt tillåts miljardrullningen att fortgå.

Som svar på kritiken tillsatte den förra regeringen en bred översyn som hade till uppgift att se över AF-systemet i grunden och titta på möjligheten att konkurrensutsätta de delar som inte omgärdas av myndighetsutövning.

Utredningen skulle även tydliggöra myndighetens uppdrag, kostnadskostym och framtida roll.

Vår inställning är tydlig: hela AF-systemet måste göras om i grunden. Utredningen kan med fördel ta fasta på flera reformexempel i vår omvärld som visat på resultat:

  • Storbritannien har genomfört en omfattande reformering av programmen för långtidsarbetslösa. Privata och ideella aktörer står för utförandet. Resultatbaserad ersättning och uppföljning har medfört en tydligare styrning. Resultat: kostnaden för insatserna har halverats på fyra års tid.
     
  • Australien gjorde en omfattande reform i slutet av nittiotalet. Hela förmedlingsverksamheten fick konkurrera på lika villkor som andra aktörer. Såväl ett transparent resultatsystem, som insatser utifrån individens behov har varit centrala. Resultat: halverade kostnader och tredubblad effektivitet.
     
  • Här hemma i Sverige kan nämnas de partsägda omställningsorganisationerna som levererar kvalité i insatserna utifrån såväl den enskilde jobbsökarens behov, som arbetsgivarnas efterfrågan. Framgångsfaktorn har varit att gradvis följa upp, justera och anpassa insatserna till nya behov. Resultat: så mycket som nio av tio deltagare går vidare till arbete efter avslutad insats.

En riksdagsmajoritet har vid två tillfällen beslutat att utredningen ska återupptas.

I somras lovade arbetsmarknadsministern på Teknikföretagens och Svenskt Näringslivs seminarium i Visby att översynen ska genomföras.

Flyktingkrisen påverkar svensk arbetsmarknad. Det är särskilt viktigt i det här läget att insatserna för utrikesfödda förbättras avsevärt. Sänkta kostnadströsklar och fler vardagsjobb måste till. Samtidigt måste skattebetalarnas pengar satsas varsamt och på insatser som ger resultat.

Nu har det gått snart ett år sedan utredningen lades ner och ett kvartal sedan regeringen lovade att återuppta den. Det är viktigt att inte mer tid rinner iväg.

Det är samtidigt avgörande med tydliga reformdirektiv.

En väl fungerande och kostnadseffektiv arbetsförmedling kan vara ett viktigt bidrag till att stärka svensk arbetsmarknad. Det tjänar alla på.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.