Thomas Gustafsson i Barcelona i oktober. Foto: Thomas Gustafsson

”För många katalaner har separatistledarna blivit martyrer”

OPINION · ”Torsdagen den 21 december blir en ödesdag för Kataloniens framtid”, skriver Spanienkännaren Thomas Gustafsson i en analys.

Thomas Gustafsson
Journalist, författare och Spanienkännare

Genom att upplösa det katalanska parlamentet och överraskande kalla till nyval den 21 december återtog den spanska premiärministern Mariano Rajoy initiativet efter en lång tvekan.

Men det är ett högt spel han spelar, den spanske premiärministern. Valutgången är mycket osäker.

Vinner de Spanientrogna partierna majoriteten i det katalanska parlamentet kommer konflikten med Madrid att upphöra och det kan bli försoning. Men blir det separatisterna och deras partibildningar som återvinner makten förvärras i stället situationen.

En stor del av ansvaret för den uppkomna situation har Mariano Rajoy. Under sju år valde han att negligera alla signaler som kom från Katalonien. Han vägrade att förhandla, han ville inte ens diskutera med katalanerna.

Separatisterna utnyttjade situationen. Från att ha varit en marginell rörelse växte stödet för ett självständigt Katalonien. En känsla av att vara förfördelad spred sig bland katalanerna. Katalonien var bortglömt av makten i Madrid.

I mycket påminner de katalanska separatisternas politik om den populism som drev fram Berexit. Men genom sin passiva politik bidrog också Mariano Rajoy och hans konservativa Partido Popular till utvecklingen.

Klyftan mellan Madrid och Katalonien växte. Efter det senaste regionalvalet i september 2015 då separatisterna vann egen majoritet i det katalanska parlamentet hade brytningen blivit total.

Mycket målmedvetet drev sedan separatisterna, som kommit till makten, fram en illegal folkomröstning som genomfördes den 1 oktober i år.

Först när krisen kulminerade på fredagen den 27 oktober gick Mariano Rajoy till handling. Klockan 15.27 röstade det katalanska parlamentet för självständighet. Fyra timmar senare gav Mariano Rajoy order om att den katalanska regionalregeringen skulle avsättas.

De centrala myndigheterna tog över styret av Katalonien. Med stöd av paragraf 155 i konstitutionen upplöstes samtidigt det katalanska parlamentet och ett nyval utlystes.

I dag sitter de flesta av separatisterna som ingick i den katalanska regionalregeringen i fängelse, anklagade för bland annat uppror och uppvigling, allvarliga grundlagsbrott som kan ge trettio års fängelse.

Regionalpresidenten Carles Puigdemont har gått i landsflykt. När detta skrivs befinner han sig i Bryssel. Den spanska riksåklagaren har utfärdat en internationell efterlysning i vilken han begär att Carles Puigdemont utlämnas till Madrid för att ställas inför rätta.

De hårda tagen mot separatisterna välkomnas av konservativa. Men från vänstern riktas hård kritik mot att den spanska regeringen sett till att politiska motståndare kastas i fängelse.

Den spanska premiärministern har visserligen överlåtit till domstolsväsendet att agera mot de katalanska separatisterna. Men det är den spanska riksåklagaren, som är tillsatt av regeringen, som driver målen.

Innan arresteringarna av den katalanska regeringen som genomfördes under torsdagen den 2 november pekade opinionsundersökningarna på ett mycket jämt resultat i det kommande extrainsatta regionalvalet den 21 december.

Ungefär lika många väljare gav sitt stöd till de partier som står bakom en separation som till de partier som anser att Katalonien är en del av Spanien.

Men de hårda tagen kommer att kunna påverka opinionen. För många katalaner har separatistledarna blivit martyrer.

Valresultatet är mycket osäkert. Torsdagen den 21 december blir en ödesdag för Kataloniens framtid.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.

Kataloniens självständighetskamp

Mer i ämnet