Ikväll sänder SVTMaja Hagermans dokumentär om rasbiologen Herman Lundborg. En film som belyser en del av det samiska folkets historia samt den tid då inriktningen för svensk samepolitik och -lagstiftning fastslogs.

Den 26 januari granskar FN-rådet statens efterlevnad av de mänskliga rättigheterna. Nyligen kom Europarådets kritik om utbildning och språk.

Sverige har fått återkommande kritik vad gäller samers situation.

En situation som kraftigt försämrats de senaste åren på grund av Sveriges mineralpolitik samt hårdare tryck av olika slag på samiska marker.

2014 antog Sametingets parlament motionen om en samisk sanningskommission.

Beslutet kan inte vara mer angeläget när vi står inför en verklighet där okunskapen och ointresset för samiska förhållanden, kultur och samhälle är stor samtidigt som främlingsfientligheten ökar.

Tillsättandet av en sanningskommission vore ett avgörande steg i en försoningsprocess mellan staten och det samiska folket.

Det samiska folket har genom historien utstått massiva övergrepp, rasbiologi och en utdragen kolonisationspolitik. Detta har påverkat oss som folk, men även våra barns, ungas och äldres hälsa.

Det är trauman som förs vidare från generation till generation och yttrar sig i psykisk ohälsa; självskadebeteenden, olika missbruk, geografisk flykt med mera.

Ohälsan är ofta dold där mörkertalet är stort. Läget försämras då vårdinrättningar med samisk kompetens saknas i Sverige.

Bristande skolkunskap om samer, ensidig mediabild samt reproducering av exotifierande bilder av samer gör inte saken bättre. Okunskapen förblir stor hos politiker, lagstiftare, myndigheter med flera.

Vi samer har ett ansvar att bryta oss loss från koloniala strukturer och kräva vår värdighet åter – vår värdighet som ett folk. Rätten till vår kultur, hälsa, identitet och självbestämmande, oavsett om vi bedriver renskötsel eller ej.

Att samer alltmer högljutt börjar kräva gehör för sina rättigheter och kultur måste ses som ett friskhetstecken.

Det är hög tid för Sverige att göra upp med sin historia, förbättra det samiska folkets situation och respektera urfolksrättigheter, mänskliga rättigheter och barns rättigheter.

Idag står de allra flesta samer helt rättslösa vad gäller mark och vatten på grund av statens kolonisationspolitik. Detta är varken acceptabelt eller värdigt och påverkar familjer och samhällen.

På en del ställen i Sápmi ligger ingreppen nära tillbaka i tiden och finns dokumenterade. Faktum är att övergreppen pågår än och skapar stort lidande.

Staten har genom kategorisering av samer skapat fruktansvärda förhållanden för samer att leva och verka inom. I vissa områden i Sápmi är problemen enorma.

Barn växer upp i ett arv av rättsövergrepp, trauman, osynliggörande och hög risk för psykisk ohälsa.

Statenmåste ta tag i de missförhållanden samer lever med och börjabehandla samer som ett folk, utan kategorier.

En samisk sanningskommission får inte förväxlas med en vitbok. En kommission är mera omfattande och ska innehålla långtgående åtgärder för upprättelse, ställa staten till svars och ge kompensation.

Kommissionsarbetet ska göras med samers eget inflytande även om staten initierar arbetet och tillsätter resurser.

Ledstjärnan måste vara att synliggöra historien och de övergrepp som folket utsatts för. Sanningskommissionen ska omfatta hela det samiska folket.

Tillsättandet av en kommission får inte innebära att andra processer för att respektera samers rättigheter stannar av utan måste fortgå parallellt.

Kommer 2015 bli året då vi samer ska få se framsteg inom samepolitiken?

Jag hoppas och många med mig. Tillsätt en samisk sanningskommission.