”När du lämnar ett land börjar du ditt liv på nytt oavsett varifrån du kommer. Du lämnar bakom dig allt som gör dig till en social varelse. Det i sig är traumatiskt”, skriver Tonchi Percan. Foto: TT
Debattinlägg

”Det är upp till nyanlända att klara av kulturkrockar”

Opinion ·

”Kulturkrockar och lojalitetsval är en process som vi alla utrikesfödda måste gå igenom oavsett vilket land vi kommer ifrån. De må leva i klaner när de kommer hit men på sikt har klanen inte en chans mot de fördelar som ett liberalt och modernt land som Sverige erbjuder”, skriver Tonchi Percan.

Om debattören

Tonchi Percan
Journalist och författare

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Svenskar är oförmögna att tolka kulturkrockar skriver Per Brinkemo på SVT Opinion och menar att kulturkrockar beror på vår oförståelse av klankulturer varifrån de asylkommande kommer.

Jag vill hävda att det inte spelar så stor roll hur stora kännare av klankulturer och strukturer vi är. Det går inte att undvika kulturkrockar helt enkelt.

Som nyanländ måste du ta dig genom en flerårig integrationsprocess. Och det finns inga genvägar.

För när du lämnar ett land börjar du ditt liv på nytt oavsett varifrån du kommer. Du lämnar ditt liv bakom dig: kanske hela familjen eller delar av familjen, ditt sociala liv, din status, ditt språk, din hemstad/by, dina vänner, dina förälskelser.

Du lämnar bakom dig allt som gör dig till en social varelse. Det i sig är traumatiskt.

När du kommer till Sverige är du som barn. Du är vuxen men kan och förstår ingenting. Du känner dig dum. Är du asylsökande så hänger ditt öde i någon annans händer.

Vad jag vill säga är att byte av land i sig är en kulturkrock. Som nyanländ är du dömd att gå igenom integrationsprocessen.

Även om du är ung så tar det mellan fem och sju år för dig att lära dig språket. Det tar dig minst ett decennium innan du kan mäta dig med dina svenska kompisar i språket.

Efter några år i det nya landet när du har lärt dig de svenska grunderna ställs du inför prövningar. Vem ska du vara lojal mot; Sverige eller ditt gamla hemland, din religion eller din klan.

Jag kom från dåvarande Jugoslavien. Det var en regim som ville ha lojalitet av sina medborgare även här i Sverige.

Jag jobbade som reporter på minoritetsspråk på lokalradion i Malmö och den jugoslaviska säkerhetstjänsten försökte värva mig som agent. Jag valde lojaliteten mot Sveriges radio som stod för min lön.

Priset var högt för jag visste att jag inte skulle kunna åka till dåvarande Jugoslavien, så länge den kommunistiska regimen fanns kvar, om värvningen blev offentlig.

Så tror jag att det är för varje nyanländ. Kulturkrockar och lojalitetsval är en process som vi alla utrikesfödda måste gå igenom oavsett land vi kommer ifrån.

Så länge Sverige är en rättsstat så spelar det inte så stor roll egentligen vad vi gör i utsatta områden. Det är upp till den nyanlände hur mycket svensk hen vill bli. Det är en jobbig process, men jag tror att de flesta nyanlända fattar att Sverige är ett bra land att leva i.

Jag delar integrationsprocessen i tre delar – som helt grundar sig på mina egna erfarenheter:

  1. Hat och avståndstagande. Allt var nytt i Sverige. Mat, kläder, sättet att vara på. Allt var bättre i hemlandet. Sverige var ett skitland.
     
  2. Förälskelse. Sverige blev bäst. Allt som är bra i hemlandet blev nu främmande och gammalmodigt. Sverige var modernt, rikt och demokratiskt. Upptäckten av allas lika värde är den mest svenska och den mest värdefulla insikten.
     
  3. Äktenskap. Förälskelsen är över och en långvarig relation är inledd. Det lunkar på. Jag som andra svenskar vänsterprasslar med ett eller flera varmare länder. Jag kan tänka mig att på gamla dar lämna Sverige för ett varmare land.

Per Brinkemo hävdar att vårt monumentala ointresse för de sociala strukturerna i asylsökandes hemländer har orsakat stor skada. Det är möjligt.

Men de nyanlända har sökt sig till Sverige och de ska leva sitt liv här.

De må leva i klaner när de kommer hit, men på sikt har klanen inte en chans med de fördelarna som ett liberalt och modernt land som Sverige erbjuder. 

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.