Skogens betydelse för klimatet har de senaste åren fått ökad aktualitet i samband med den globala avskogning och den svenska debatten om hur våra 28 miljoner hektar skog bidrar till kolinlagring.

Förutom klimatet är skogen naturligtvis också viktig för industri, biologisk mångfald och många andra områden.

Men jag skulle vilja vända på ordspråket ’att inte se skogen för alla träden’ och lyfta betydelsen av just träd. Inom forskningen kring markanvändning är begreppet träd utanför skogen på tapeten och inom praktiska tillämpningar ute i världen är dess betydelse ett faktum. Inte minst inom jordbruket.

Enligt en vetenskaplig artikel från 2016 har 43 procent av världens jordbruksmark inslag av träd.

Jag skall ge några exempel på trädets många roller.

I torra miljöer är det vanligt att ha träd på odlingsmarker, vilket är fallet i Burkina Faso där parkland agroforestry praktiserats i århundraden.

Anledningen till att ha träd på fälten är att det är en fördel för odlingen. En sådan är att trädens rötter bidrar till att marken är porös så att vatten från de kraftiga men korta regnfallen kan ta sig ner till grundvattnet istället för att flyta bort på ytan.

Genom att försöka härma naturlig vegetation med inslag av träd kan jordbrukare få fler fördelar än bara en skördad gröda. En sån fördel är minskad jorderosion vilket Rwandas regering uppmärksammat.

De har lanserat en agroforesty strategi där majoriteten av jordbruksmarken i det bergiga landet skall ha träd i odlingsfälten för att stävja jorderosion, allt inom en femårsperiod. En ambitiös plan!

I Brasilien lanserade dåvarande regeringen Low-Carbon Agriculture program 2009 som via förmånliga lån vill få jordägare att ändra sin markanvändning för att minska växthusgasutsläpp.

En strategi är att gå från monokulturellt jordbruk till mixade system där grödor, betesdjur och träd integreras på samma yta, något som ger mindre växthusgasutsläpp.

Träd är också viktiga utanför jordbruket. I en studie från trafikverket visar forskare i Göteborg att trädklädda områden i staden ger sänkt temperatur, fungerar som svamp under skyfall och ger bättre luftkvalité.

Och vad gäller skydd från träd, efter Tsunamin 2004, så visar en studie att familjer på Sri Lankas sydkust som hade träd i sina trädgårdar hade färre skador och större återhämtningskapacitet än de som inte hade det.

De flesta kustbor ville även se mer mangroveskog som skydd vid liknade händelser, något som regeringen tagit fasta på. År 2015 kom de som första landet i världen med en återetableringsplan för mangrove.

Vad betyder då dessa exempel?

Jo, skog är bra men träden i sig har många bra funktioner som bör beaktas. Åtgärder och strategier tas fram inom klimatanpassning där det ofta rör sig om värmebölja, torka eller översvämning och relaterade naturkatastrofer och i dessa avseenden kan träd göra en stor skillnad.

Alltså, räkna in trädets många roller, även de som är utanför skogen.