Studenter har en direkt hälsofarlig alkoholkonsumtion, visar en undersökning som presenteras i dag. Personerna på bilden har inget samband med artikeln.
Studenter har en direkt hälsofarlig alkoholkonsumtion, visar en undersökning som presenteras idag. (Personerna på bilden har inget samband med artikeln). Foto: Heiko Junge/NTB/TT
Debattinlägg

”Tre av fyra studenter dricker för mycket alkohol”

Opinion ·

”Att tre av fyra studenter har en alkoholkonsumtion som innebär risk för fysiska, psykiska eller sociala skador måste ses som ett hälsoproblem som behöver prioriteras högre än idag”, skriver företrädare för IQ och STAD.

Om debattörerna

Juan-Pablo Roa
Vd för IQ
Johanna Gripenberg
Med dr, chef STAD

Åsikterna i inlägget är debattörernas egna.

Studentlivet är för de flesta förknippat med ett intensivt socialt liv, fest, nya vänner – och alkohol.

På landets högskolor och universitet finns det ofta traditioner som skapar en kultur där alkohol i många fall ses som ett självklart inslag. Men hur mycket alkohol dricker landets universitets- och högskolestudenter egentligen?

Det ville vi på IQ, som arbetar för ett smartare förhållningssätt till alkohol, ta reda på. Frågan blev utgångspunkten i den studie som redovisas i rapporten ”Berusningsdrickande i studentlivet”som presenteras idag.

IQ genomförde tillsammans med forskningsenheten STAD (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem) studien under åtta olika fester på studentkårer vid fyra olika lärosäten.

Datainsamlingen skedde i november 2016 och totalt deltog 605 slumpmässigt utvalda studenter. Deras promillehalt mättes och de fick svara på ett screeeningformulär om sina alkoholvanor.

Undersökningen visar bland annat att:

· 74 procent av studenterna självrapporterar riskbruk: Tre av fyra studenter har alltså alkoholvanor som innebär risk för fysiska, psykiska eller sociala skador. Det kan jämföras med resultat från Folkhälsomyndighetens nationella undersökning där 25 procent av 16-29-åringarna i den totala befolkningen har ett riskbruk enligt samma gränsvärden.

· Berusningsnivån är hög: I genomsnitt är berusningsnivån 0,79 promille bland studenterna. Det är högre än i Stockholms nattklubbsliv där motsvarande siffra uppmäts till 0,74 promille. Närmare fyra av tio av deltagarna uppmäter promillenivåer på 1,0 eller mer.

· Manliga studenter dricker mest: Nästan var femte manlig student dricker tio standardglas (ett standarglas motsvarar 33 cl starköl) eller mer en vanlig dag då han dricker alkohol. Bland kvinnor är det tre procent som dricker fler än tio standardglad en vanlig dag då de dricker alkohol. Det vanligaste bland såväl kvinnliga som manliga studenter är att man konsumerar alkohol 2–4 gånger i månaden följt av 2–3 gånger i veckan.

Även om exempelvis studenthälsomottagningar redan arbetar för att förebygga och minska alkoholrelaterade problem bland studenter visar vår rapport att det uppenbarligen finns behov av fler insatser.

Vi föreslår därför att:

· Personalen på kårer och nationer utbildas i ansvarsfull alkoholservering: Modellen består av lokal samverkan mellan berörda nyckelpersoner, policyarbete, utbildning av anställda och förbättrad tillsyn och kontroll. Utvärderingar visar att modellen leder till minskad servering av alkohol till både berusade och underåriga, samt att krogrelaterad våldsbrottslighet sjunker.

· Studentkårer och nationer ges information och förutsättningar för att jobba förebyggande: Ett exempel är projektet Bästa Festen som initierades av IQ och Sveriges Förenade Studentkårer. Syftet var att stödja kårer och nationer i arbetet med en smartare alkoholkultur. Projektet satte fokus på alkoholfrågan, lokala metoder och arbetssätt togs fram, och förekomsten av skriftliga alkoholpolicyn ökade bland deltagande kårer och nationer.

· Studenthälsomottagningar får ökade resurser: Karolinska Institutet har gjort en pilotstudie som visar att det är möjligt att arbeta med alkoholscreening och kort rådgivning på universitet och högskolor med hjälp av studenthälsomottagningar.

Det är ett av flera exempel på hur studenthälsomottagningar kan spela en än viktigare roll för att minska riskkonsumtionen av alkohol bland studenter. Studenthälsan drar dock redan idag ett tungt lass och behöver mer resurser.

Studenttiden är en kort period i livet och sittningar, nollningar och andra fester hör självklart till. Men att tre av fyra studenter har en alkoholkonsumtion som innebär risk för fysiska, psykiska eller sociala skador måste ses som ett hälsoproblem som behöver prioriteras högre än idag.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.