Så kom då regeringens förslag om en flygskatt. Förslaget på en flygskatt från och med 2018 på 80 kronor på resor inom Europa, 280 kronor på resor till platser som ligger helt eller delvis i annan världsdel och max 600 mil bort och slutligen 430 kronor på resor till destinationer längre bort, typ USA, Thailand och Australien.
Innan du börjar oja dig om att ”hujedamej, hur ska jag nu ha råd att åka till New York eller Phuket på sportlovet” bör du betänka att flygskatten innebär en väldigt liten höjning av flygpriset i jämförelse med hur mycket flygpriserna har sjunkit sedan flyget avreglerades på nittiotalet.
Med andra ord: Att flyga utrikes har blivit billigare för varje år som gått sedan flera decennier tillbaka.
Idag är det historiskt billigt att välja flyget som transportmedel när vi ska någonstans utanför landets gränser. De hundralappar som regeringen nu föreslår i flygskatt innebär en extremt liten fördyring för resenären i jämförelse med de prissänkningar vi kunnat åtnjuta under lång tid – och som enligt bedömare i resebranschen kommer att fortsätta.
Men vänta nu? Varför sjunker flygpriserna. Varför kostar en tur och retur-biljett Stockholm–London inte mer än 280 kronor stora delar av året? Varför kan vi flyga till New Delhi för 3 600 kronor idag när det kostade mer än fyra gånger så mycket på 1980-talet?
Svaret är: fri konkurrens och därmed prispress, modernare flygplan som väger mindre och har bränslesnålare motorer och därmed är energieffektivare och i viss mån också lägre löner och sämre arbetsvillkor för kabinpersonalen.
Som grädde på moset kan vi lägga till de senaste årens låga oljepriser.
Men varför en flygskatt?
För miljöns skull, svarar förespråkarna i regeringen och miljörörelsen.
Men då haltar logiken, invänder vän av ordning. Om nu flygpriserna sjunkit så mycket så lär väl inte denna yttepyttelilla flygskatt förändra vårt resebeteende. Vad spelar det för roll om jag får betala 80 kronor extra på Londonbiljetten om den kostar 200 kronor?
Det är sant, flygskatten kommer inte att revolutionera våra resvanor och få oss att vallfärda tillbaka till järnvägsstationerna för att ta tåget till Paris och Rom.
Men …
För det första: Precis som den marginella trängselskatten på bilresande i Stockholm och Göteborg förändrade trafikströmmarna åtminstone lite grann bort från innerstäderna till kringlederna kommer flygskatten få några procent av resenärerna att överväga andra resealternativ, förhoppningsvis tåget.
För det andra: pengarna som regeringen får in kan man använda till åtgärder för att förbättra miljön.
Jag har ett förslag: satsa skatteinkomsterna (1,8 miljarder/år) på upprustning av det svenska järnvägsnätet och en gränsöverskridande bokningssajt för europeiska tåg – en sajt som fungerar lika bra som alla bokningssajter för internationell flygtrafik.
Och förresten, tro inte att Sverige är ensam om införa flygskatt, tro inte att vi skjuter oss själva i foten genom att försämra vår konkurrenskraft gentemot alla andra lyckligt skattefria länder. EU-länderna Österrike, Frankrike, Tyskland och Storbritannien har alla någon form av flygskatt.
Britterna har haft flygskatt i över 20 år och den är dubbelt så hög som den skatt som nu föreslås i Sverige (och ändå är det svinbilligt att flyga ut i världen från London).