Demokratiutredningen presenterar i januari flera förslag på hur svensk demokrati ska vitaliseras och hur demokratins representativitet ska öka. Ett av förslagen de går fram med är rösträtt vid 16 års ålder i kommunvalen.
Även om detta är välkommet är förslaget inkonsekvent och långt ifrån tillräckligt.
Ungdomar ska kunna välja sina demokratiska representanter, och själv vara de som väljs. Därför vill vi se att rösträtten och valbarhetsåldern sänks i samtliga val.
En sänkt rösträttsålder skulle få positiva effekter på vår demokrati, något demokratiutredningen själva framhäver. En sänkt rösträttsålder, utifrån vad erfarenheter visar oss i Norge och Tyskland, ökar valdeltagandet.
En sänkt rösträttsålder till 16 år ger alltså konkreta mervärden till vår demokrati, något vi behöver. Då blir det besynnerligt att begränsa sig till bara kommuner.
Det blir som att vi säger att ungdomar är halva medborgare, värdiga visst inflytande och makt men inte tillräckligt. Det är inkonsekvent, skickar fel budskap och riskerar att undergräva förtroendet för demokratin.
Samtidigt skulle en sänkt rösträttsålder kunna föra fram ungdomar som tydligare demokratiska samhällsaktörer.
Statistik från Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällsfrågors visar att 47% av alla ungdomar tror att de har små eller mycket små möjligheter att föra fram sina idéer till makthavare och 25% av de som inte vill vara med och påverka i samhället vill inte det för att de inte tror att deras röster skulle bli hörda.
Denna klyfta är något vi själva känner igen i våra möten när vi organiserar tusentals ungdomar i ungdomsråd runt om i Sverige. Att ge dessa ungdomar en faktiskt röst skulle bevisa motsatsen och minska den alienation som finns mellan ungdomar och demokratin idag.
Mot detta hävdar vissa att ungdomar är för omogna för att få rösta och bli valda. Vi menar att detta inte bara är ett fundamentalt missförstånd rörande ungdomar, utan också dagens vuxna.
Det finns gott om vuxna idag som är högst omogna, delar lögner och skämt på Facebook som om de vore sanningar och inte fattar välunderbyggda beslut vid val. Men ingen vill ta bort deras rösträtt.
I slutänden menar vi dock att det viktigaste argumentet för sänkt rösträttsålder är att ungdomar har viktig kompetens som behövs i det demokratiska samtalet.
Här är det också viktigt med valbarhetsåldern för det är bara ungdomar som vet vad ungdomar vill och tycker.
Genom att lyfta upp ungdomar i demokratin kan vi få viktiga perspektiv om till exempel skola, bostäder och jämlikhet på dagordningen som annars försvinner eftersom ungdomar, blott för att de saknar rösträtt, bedöms vara ointressanta politiska aktörer.
Med sänkt rösträttsålder kommer vi vitalisera vår demokrati och överbrygga den klyfta ungdomar känner inför demokratin idag. Det måste dock vara konsekvent och värdigt infört, därför räcker det inte med kommunvalen.
Vi uppmanar därför regeringen att ta tillvara på demokratiutredningens förslag om sänkt rösträtt genom att införa den i samtliga val och göra ungdomar valbara i dessa val.
Det skulle öka vår demokratis vitalitet och representativitet.