Den 10 oktober är den internationella dagen mot dödsstraff. Det senaste året har flera bakslag skett. USA är ett av de länder som avrättar flest, och är i sällskap med länder som exempelvis utfärdar dödsdomar på grund av häxeri eller homosexualitet. Så länge USA har kvar dödsstraff kommer andra länder tycka att det legitimerar även deras avrättningar, skriver Elisabeth Löfgren, Amnesty Sverige.
Trots en positiv trend under många år – mot en värld utan dödsstraff – har det varit allvarliga motgångar det senaste året. Länder som inte avrättat på länge har genomfört avrättningar: Gambia, Indien, Vietnam, Indonesien, Kuwait, Pakistan och Nigeria.
Ett viktigt steg mot en värld utan dödsstraff togs av EU med kravet att avskaffa dödsstraff för att få bli medlem. Samma regel gäller för medlemskap i Europarådet vilket har lett till att det idag endast finns ett land i Europa som använder dödsstraff – Vitryssland. FN:s generalförsamling har också vid fyra tillfällen, senast 2012, med stor majoritet röstat igenom en resolution som uppmanar länder med dödsstraff att inte verkställa några avrättningar.
Dödsstraffet är den yttersta kränkningen av mänskliga rättigheter. Inget land i världen är helt rättssäkert. Misstag begås och oskyldiga döms. Dödsstraffet är oåterkalleligt, en avrättad person kan aldrig få livet tillbaka.
Många av länderna med dödsstraff rättfärdigar det med att USA dömer människor till döden och att det är först när USA gör sig av med dödsstraff som de kommer att följa i samma spår.
Ett stopp för avrättningar i USA skulle vara ett stort och viktigt steg mot att dödsstraffet hamnar i historiens skräpkammare.
Under decennier har dödsstraffet varit på kraftig tillbakagång. När Amnesty 1976 inledde sin kampanj mot dödsstraff hade endast 16 länder avskaffat dödsstraffet i sin lagstiftning. Idag är den siffran 97, dessutom har ytterligare ett 40-tal länder avskaffat ”i praktiken” eftersom de inte verkställer några dödsdomar.
Vad är det som får länder att göra sig av med dödsstraff och varför håller vissa länder fortfarande kvar vid straffet?
Mycket sällan hålls det folkomröstningar – utan beslutet fattas oftast av parlament som kommit till insikt om att de klassiska argumenten för dödsstraff inte håller. Det finns inget bevis för att det skulle ha någon avskräckande effekt. Länder med dödsstraff har inte en lägre brottsstatistik – delstater i USA som låter avrätta fångar har generellt en högre mordfrekvens per capita än delstater som avskaffat dödsstraff.
Brottsprevention är också ett vagt argument eftersom många länder med dödsstraff vare sig offentliggör dödsdomar eller avrättningar med hänvisning till att det är en statshemlighet.
Ett av få argument för dödsstraff som fortfarande anses gångbart är – hämnd.
En person som tar en annans liv ska ha förverkat rätten att få leva. Men då måste man rimligen ställa sig frågan varför bara en bråkdel av de personer som dömts för mord, döms till döden.
I USA begås i genomsnitt 14 000 mord per år – under 2012 dömdes 77 personer till döden. Klart är att faktorer som hudfärg, etnisk härkomst och pengar avgör om en person döms till döden.
Av de länder som fortfarande har dödsstraff är det bara en handfull som avrättar ett stort antal fångar varje år. Fem länder står för de allra flesta avrättningarna; Kina, Iran, Irak, Saudiarabien och USA.
USA hamnar därmed i samma kategori som länder som använder tortyr för att tvinga fram ”bekännelser” och bland annat dömer människor till döden för ekonomiska brott, häxeri, homosexualitet, äktenskapsbrott, blasfemi och apostasi (att lämna en religion) och politiska brott.