Utsläpp
Foto: TT
Debattinlägg

”Utsläppsrätterna avgör – oavsett Vattenfall”

Vattenfall ·

”Ändras inte förutsättningarna för utsläppsrättsystemet ETS klarar vi inte de klimatåtaganden vi lovat i Paris, helt oavsett Vattenfall”, skriver Jakop Dalunde.

Om debattören

Jakop Dalunde
Europarlamentariker (MP)

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

I egenskap av så kallad skuggrapportör för lagstiftningsakten ETS (EU:s system för handel med utsläppsrätter) i Europaparlamentets energiutskott är jag självklart intresserad  att höra vad Klimataktion tänker och tycker kring ETS reformbehov och välkomnar diskussionen.

Det  är i det arbetet vi verkligen kan hitta hållbara lösningar för framtiden och det är tydligt att den svenska regeringen bidrar med en konstruktiv och grön röst till diskussionen. 

Jag noterar att skepsis verkar finnas mot att regeringen föreslår att köpa och annullera utsläppsrätter årligen för 300 miljoner kronor under 22 års tid.  

ETS är det system vi har idag och verkar inom. Oavsett brister och fördelar är det ETS-systemet som EU förverkligar Parisavtalet genom.

Vi behöver därför arbeta på flera fronter för att förbättra systemet. Regeringen behöver en offensiv position i förhandlingarna, som väntar om ETS som idag omfattar 31 länder och 45 procent av EU:s CO2 utsläpp. 

När det inte är politiskt möjligt att stoppa försäljning av Vattenfalls brunkol återstår frågan hur det system vi har idag kan utvecklas och förbättras.

Artikelförfattarna tyckte regeringen borde lägga 300 miljoner på lobbyister i Bryssel. Personligen tycker jag det redan nu finns flera intressanta idéer, i såväl Stockholm som i Bryssel, på hur vi reformerar ETS:en.

Flera av de förslag som regeringen nu presenterat är högst intressanta. Bland annat vill man att utsläppstaket ska skärpas, vilket minskar antalet utsläppsrätter och CO2 utsläpp.

Minskade antal utsläppsrätter i omlopp kommer även medföra att priset går upp vilket gör det svårare för kolkraftverk, oavsett nationalitet och ägare, att driva sin verksamhet med vinst.

Den linjära reduktionsfaktorn, vilket är med den takt antalet tillgängliga utsläppsrätter minskar, måste göras brantare.

Kommissionens förslag presenterades innan Parisavtalet slöts. Det vore högst märkligt om inte Paris har konsekvenser. Minskningstakten måste upp från dagens föreslagna 2,2 procent. 

Vi vill även bättre anpassa den fria tilldelningen av utsläppsrätter till de industrier som behöver det bäst, snarare än en ge ut gratis utsläppsrätter till i stort sett alla, vilket gjorts tidigare.

Av överskottet som funnits under nuvarande period har EU även skapat en reserv av utsläppsrätter. Här vill regeringen börja bäst-före-stämpla utsläppsrätter för att gradvis kunna bort dem från marknaden permanent. 

En stor del av intäkter från försäljningen av utsläppsrätter går till fonder som ska stödja centraleuropeiska länders utveckling. Dessa pengar bör tydligare riktas till verklig omställning och energieffektivisering snarare än subventioner för att hålla kolbrytande företag på benen. 

Att köpa och annullera utsläppsrätter för 300 miljoner årligen menar Klimataktion inte är tillräckligt. Jag är den förste att hålla med om om att det behövs mer och fler insatser. Men någonstans måste man börja.

Lyckas Sverige få med fler länder kan initiativet, likt den internationella klimatfonden, däremot bli en stor insats där Sverige verkligen är med och bidrar. 

Men faktum kvarstår: Ändras inte förutsättningarna för ETS klarar vi inte de klimatåtagande vi lovat i Paris. Detta oavsett  Vattenfall.

Regeringens linje i ETS är således en bit på väg mot att revidera ett system som ska ta oss till ett koldioxidfritt samhälle. 

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.