Under de över 40 år som föräldraförsäkringen funnits har en lång rad utredningar konstaterat att den ihållande ojämställdheten i uttaget påverkar kvinnors ställning på arbetsmarknaden negativt, och att den åtgärd som fått och får störst effekt på såväl uttag som normer kring föräldraskap är att reservera dagar.

Ändå har man envist försökt med ekonomiska incitament, informationskampanjer, uppdrag och mål i regleringsbrev med mera. Insatser som inte haft några påtagliga effekter på mäns uttag.

När nu ytterligare en utredning fått chansen att presentera förslag med potential att bryta mönstret är det beklagligt att man inte vågar ta steget fullt ut.

En fullständig reservering av dagar skulle få enorma följdverkningar och stärka såväl barns relationer till sina pappor, som kvinnors löner, karriärmöjligheter och pensioner.

Särskilt viktig skulle reformen vara för de grupper av kvinnor som står långt från, eller ännu inte hunnit etablera sig på, arbetsmarknaden.

Sveriges Kvinnolobby lämnade igår in sitt remissyttrande över utredningen om föräldraförsäkringen.

Vi beklagar att utredningen, trots sitt tydliga jämställdhetsuppdrag, inte föreslår en individualisering – den enskilt mest effektiva åtgärden för att nå jämställdhet i hemmet och på arbetsmarknaden.

En verkligt modern föräldraförsäkring är en som visar att omsorg om barn är lika mycket mäns som kvinnors ansvar och privilegium.

Vi föreslår därför sex förslag för jämställt föräldraskap:

1. Våga individualisera alla delar av föräldraförsäkringen.

Vi förordar en modell där vardera föräldern får 230 av totalt 460 dagar och där alla delar av försäkringen är individualiserade.

Det innebär att även den tillfälliga föräldrapenningen bör reserveras, och att föräldrar ska kunna reducera arbetstiden med 12,5 procent vardera istället för, som i dag, med 25 procent gemensamt.

2. Föräldraförsäkringen ska vara en inkomstbortfallsförsäkring.

Förslaget att dagarna på lägstanivå ska tas bort är bra. Men för att ytterligare tydliggöra kopplingen till arbete och inkomst bör ersättning alltid lämnas på sjukpenning- eller grundnivå, även för graviditetspenning och tillfällig föräldrapenning (VAB).

3. Föräldraledighet ska tas ut när barnet är litet och behovet av omsorg är störst.

Om huvuddelen av föräldrapenningdagarna, 380 av 460, tas ut innan barnets 2-årsdag skulle kvinnors deltidsarbete och frånvaro från arbetsmarknaden minska.

4. Inför kostnadsfri allmän förskola från två års ålder.

Det skulle gynna jämställdheten, men också integrationen av nyanlända barn och deras föräldrar. För att säkerställa att alla barn får plats i en kvalitativ verksamhet krävs mer resurser och personal.

Ensamstående och föräldrar som arbetar obekväm arbetstid ska erbjudas barnomsorg alla tider på dygnet.

5. Fler dubbeldagar lägger grunden för jämställt föräldraskap.

Den som tidigt är delaktig och tar ansvar när rutiner ska etableras kommer att vara det även senare. Vi föreslår att föräldrar får möjlighet att ta ut ytterligare 30 gemensamma dagar med föräldrapenning när barnet är nyfött, vilket innebär totalt 60 dubbeldagar.

6. En modern graviditetspenning måste täcka mer än fysiskt ansträngande arbete.

Psykisk ohälsa är utbredd bland kvinnor i stort, och särskilt inom vård- och kontaktyrken där arbetet ofta är stressigt och känslomässigt påfrestande.

Nedsatt arbetsförmåga på grund av psykiskt ansträngande arbete måste också ge rätt till ersättning.

Vi föreslår också en generell graviditetspenning som ger alla kvinnor rätt till ersättning på hel- eller deltid under graviditetens sista månad då behovet av vila ofta är stort.

Idag har många inget annat val än att ta föräldrapenning, semester, gå ned i arbetstid eller sjukskriva sig. Med en generell regel blir systemet mer behovsanpassat, men också mer jämlikt för de många kvinnor som inte har möjlighet att flexa, ta kompledigt eller jobba hemifrån.

Delat föräldraansvar är en nyckel till ett jämställt samhälle.

Det enda sättet att nå dit är att fullt ut dela föräldraförsäkringen mellan föräldrarna.

För en regering som strävar efter att män och kvinnor ska ha lika stora möjligheter att forma samhället och sina egna liv finns inga ursäkter att inte så göra.