Foto: SVT
Debattinlägg

”Var är opartiskheten kring religion, SVT?”

Religion ·

”Ingen icke-religiös finns med i samtalet, trots att en sekulär världsbild är den absolut vanligaste bland svenska medborgare idag. Hur tänkte SVT när redaktionen satte samman en sådan panel?”, skriver Christer Sturmark.

Om debattören

Christer Sturmark
Ordförande Humanisterna

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Det är utmärkt att SVT satsar på en programserie som bygger på samtalet, i starkt kontrast till de debattprogram som ofta formas av utrop utan eftertanke.

Därför välkomnade jag helhjärtat programserien 'Runda bordet', där viktiga samhällsfrågor diskuteras av personer med olika perspektiv. Frågor som ”vad är rasism”, ”vad är ett arbete”, ”vad innebär det att vara europé” och ”hur är det ställt med klimatet” har avhandlats under respektfulla former i varsitt program.

Men efter det är SVT ambition till allsidighet och mångfald som bortblåst.

Programmet som sändes i söndags behandlade frågan ”Vilken roll spelar religion i vår värld och i vårt samhälle idag?”.

SVT lyckas med konststycket att samla sex personer runt bordet som alla har det gemensamt att de alla är religiösa, de tror alla på en övernaturlig dimension i tillvaron.

Där sitter en muslimsk imam, en judisk rabbin, en kristen ärkebiskop tillsammans med en hindu och en buddhist.

Ingen icke-religiös finns med i samtalet, trots att en sekulär världsbild är den absolut vanligaste bland svenska medborgare idag.

Endast 17 procent av svenskarna anser att religion spelar stor roll i deras liv. En majoritet av svenskarna är sekulära.

Hur tänkte SVT när redaktionen satte samman en sådan panel?

Föresvävade det den aldrig att en sekulär humanist som till exempel P C Jersild eller Lena Andersson skulle kunna tillföra ett perspektiv på de traditionella religionernas roll i samhället?

Ett samtal mellan enbart religiösa människor om religionens roll i samhället blir både ointressant och förutsägbart.

Skulle SVT göra ett program om socialdemokratins roll i samhället med enbart socialdemokratin runt bordet? Eller liberalismens roll med enbart folkpartister runt bordet?

Jag är uppriktigt nyfiken på hur man har tänkt här. En sekulär person, som tror att verkligheten är naturlig snarare än övernaturlig och att en mänskligt grundad etik är att föredra framför en gudomligt sanktionerad etik, skulle givetvis kunna tillföra perspektiv på programmets centrala frågeställning som en grupp religiösa personer inte kommer att prestera.

Istället får vi ett program där religiösa personer sitter och håller med varandra och har den gemensamma ambitionen att framhålla religionens förträfflighet i samhällsutvecklingen.

Och programmets utformning runt ett bord, utan tydlig samtalsledning från programföretaget, innebär att deltagarna utan att hindras kan samlas kring ett påfallande ensidigt budskap.

Hade det inte varit mer intressant med ett samtal mellan representanter för verkligt olika livsåskådningar?

Varför gäller inte samma bedömningsprinciper och spelregler av mångsidighet och opartiskhet för livsåskådningsämnet som för alla andra ämnen som public service ska spegla i det offentliga samtalet?

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.