FN:s generalförsamling förväntas inom kort anta en resolution om att redan under nästa år inleda förhandlingar om förbud mot kärnvapen.
Detta vore ett efterlängtat och historiskt beslut: att förbjuda kärnvapen har diskuterats allt sedan vapnen användes första gången och har idag stöd hos en majoritet av världens länder – det indikerar en rapport från FN:s öppna arbetsgrupp som förhandlades fram helt nyligen.
Trots detta har den svenska regeringen ännu inte någon officiell linje i frågan.
Idag (onsdag) sammanträder Folkrätts- och nedrustningsdelegationen som sedan våren har diskuterat Sveriges roll i förbudsfrågan och som förväntas vara rådgivande till regeringen. Vårt budskap till den svenska regeringen är att omedelbart stödja och börja arbeta för ett globalt kärnvapenförbud.
Idag rustar kärnvapenländerna upp och förnyar sina arsenaler till en årlig kostnad av cirka 100 miljarder dollar.
Vi vet att om kärnvapen skulle komma till användning i krig skulle de orsaka ett ofattbart mänskligt lidande. Kärnvapen är nämligen konstruerade just för att förinta städer och urskillningslöst utplåna deras civila befolkning, byggnader och infrastruktur.
Naturligtvis skulle inte sjukhus och sjukvårdspersonal skonas – att skada hela samhället är i själva verket en del av strategin. Så har vapnen också används i krig.
Bomben som förintade Hiroshima den 6 augusti 1945 dödade 1654 av 1780 sjuksköterskor och 270 av 300 läkare. 42 av stadens 45 sjukvårdsinrättningar förstördes.
Historien har visat att de humanitära konsekvenserna av användande av kärnvapen – om så ett enda – är fruktansvärda och de är långvariga.
Under tiden april 2014 till mars 2015 behandlades fortfarande 11.954 personer på de två rödakorssjukhusen i Hiroshima och Nagasaki för sviterna efter bomberna. Dagens kärnvapen är dessutom ofta hundratals och även tusentals gånger kraftfullare än de som släpptes över Hiroshima och Nagasaki.
Forskning de senaste åren har också kunnat bekräfta det som man diskuterade redan på 80-talet – att ett kärnvapenkrig skulle leda till allvarlig global klimatpåverkan.
Beräkningar visar att även ett relativt litet krig med användning av färre än en procent av värdens kärnvapen skulle leda till en så omfattande klimatpåverkan att upp till två miljarder människor skulle riskera att svälta ihjäl till följd av minskad jordbruksproduktion.
Den ökade kunskapen om kärnvapnens medicinska och humanitära konsekvenser har de senaste åren kommit att omdefiniera nedrustningsdebatten.
Efter årtionden med fokus på militär teknik, säkerhet och makt har staterna inlett diskussioner om vad kärnvapen kan innebära för människor och miljö, och för hela mänsklighetens överlevnad.
Hittills har 127 stater anslutit sig till Humanitarian Pledge, som är en utfästelse att arbeta för ett kärnvapenförbud mot bakgrund av de oacceptabla humanitära konsekvenserna. Sveriges Läkarförbund har upprepat en uppmaning till utrikesministern eftersom regeringen har valt att inte ansluta Sverige till detta initiativ.
FN förväntas alltså besluta om att nästa år påbörja förhandlingar om ett förbud. Sverige avstod från att rösta i den öppna arbetsgruppen och det är djupt oroande och svårt att förstå.
Det är nu hög tid att regeringen sätter ner foten i frågan och beslutar om att stödja processen och arbeta för ett förbud mot kärnvapen. Varje annat förhållningssätt riskerar bryta Sveriges långa tradition av att verka för nedrustning.