I sin debattartikel på SVT Opinion tar läkaren David Stenholtz upp flera tveksamma och några rent av felaktiga påståenden kring mjölk.

Det finns gott om evidens för att mjölk och andra källor till kalcium ger starkare ben hos barn och ungdomar.

Det Stenholtz tar upp i sin text gäller äldre vuxna där mjölk eller andra källor till kalcium inte verkar inte ha någon betydande effekt på varken bentäthet eller risk för frakturer. 

Tittar man på studier som utförts där man jämfört barn som dricker mjölk med barn som inte dricker mjölk så pekar det lilla vi vet på att barn som dricker mjölk har högre bentäthet och lägre risk för frakturer.

Det samma gäller för vuxna som är laktosintoleranta där även de har lägre bentäthet och lite högre risk för frakturer. Om de däremot får i sig tillräcklig med kalcium från andra källor så verkar det inte finnas någon risk.

Den hittills största epidemiologiska studien på veganer i Europa visade att deras frakturrisk var 30 procent högre jämfört med andra.

Förklaringen till den här riskökningen var att många av veganerna åt för lite kalcium.

Så äter vi människor för lite kalcium så ökar risken för frakturer.

Alla källor till kalcium fungerar lika bra så mjölk eller mejeriprodukter är inget måste. Den forskning som finns idag pekar dock mot att de som inte äter mejeriprodukter i Europa får i sig för lite kalcium.

Så mjölk bidrar till starka ben just nu.

När det gäller Harvards ståndpunkt så ”missar” Stenholtz att nämna att de också lyfter fram mjölk som en bra källa till kalcium så länge man inte överkonsumerar det. De nämner även att det verkar sänka risken för högt blodtryck och koloncancer. 

Tittar vi närmre på de andra faktorerna som nämns så finner vi följande. 

• Sambandet mellan äggstockscancer och mjölkprodukter bedöms som obevisat av världscancerfonden i deras uppdatering från 2014 och inte heller syns det någon trend.
   
• Världscancerfonden uppdaterade nyligen även forskningen kring kopplingen mellan mjölk och prostatacancer och deras slutsats var att evidensen var begränsad men pekade mot en liten ökad risk.
   
• Det finns idag ingen koppling mellan mejeriprodukter och hjärtsjukdom, en slutsats som just forskare från Harvard kommit fram till.

Andra saker som David Stenholtz inte nämner när det gäller mjölk och mejeriprodukter är att ett ökat intag verkar korrelera med en lägre risk för övervikt. När man inkluderar mjölkprodukter under en viktnedgångsdiet blir resultatet bättre. 

Så mjölk kan inte klassificeras som nyttigt eller onyttigt. Mjölk befinner sig någonstans mellan de bästa livsmedel vi har och de sämsta, tillsammans med de flesta andra livsmedel vi äter och idag finns det ingenting som talar för att det skulle vara dåligt att dricka mjölk i rimliga mängder. 

När det gäller de växtbaserade mejeriprodukterna så finns det i princip ingen forskning på dem, men det innebär inte att de per automatik är bra.

Till exempel innehåller havredrycker en hel del sockerarter och sockerarter i dryck ökar risken för övervikt oavsett om det gäller juice, läsk, sportdryck eller saftdrycker.

Havredryck innehåller lite mindre socker än de andra dryckerna så kanske blir effekten en annan? Men hade jag satsat pengar på det så hade jag sagt att det inte är bra för viktkontrollen att dricka havredrycker. 

Så för att summera så finns det idag inga särskilt bra belägg till varför man inte ska dricka mjölk ur ett hälsoperspektiv.

Stenholtz och flera andra veganer har pushat hårt för att försöka intala folk motsatsen på senare tid men de ger ingen rättvis bild av forskningen.