Kyrkor och trosbaserade organisationer har länge arbetat tillsammans med och för människor som lever i fattigdom och utsatthet. Det arbetet hotas dock av ett alltmer åtstramat demokratiskt utrymme.
Sveriges riksdag måste verka för att fortsätta ge kyrkor, trosbaserade organisationer och civilsamhället i stort möjligheter att verka för en hållbar värld för alla.
Den här veckan är det Kyrkornas globala vecka. Det är en vecka då många av landets kyrkor och trosbaserade organisationer gemensamt manifesterar vårt bidrag för ett fritt civilsamhälle, engagemang för demokratin och solidaritet med de människor som lever i utsatthet.
Förra året mördades över 300 människorättsförsvarare runt om i världen. Rapporter visar att det demokratiska utrymmet runt om i världen minskar för trettonde året i rad.
Att människor tryggt kan vara med och forma sina samhällen är helt nödvändigt för att vi ska nå de globala målen för hållbar utveckling.
För att möta dessa utmaningar måste vi engagera hela samhället och arbeta tillsammans för att stödja goda krafter. Vi behöver försvara rätten att få finnas.
Det handlar om att trygga allas frihet till att ha en övertygelse, tro eller åsikt; att inte bli ifrågasatt eller hotad utifrån identitet; och utifrån detta rätten att höras och delta aktivt i samhällslivet.
Samfund, kyrkor och trosbaserade organisationer är en del av civilsamhället och har en viktig roll för att de globala målen ska uppnås i alla länder. Vår verksamhet är central inte minst för mål 16 om fredliga och inkluderande samhällen samt mål 17 om globalt partnerskap.
Kyrkornas sociala arbete är en del av kyrkans väsen. Den tillit människor har till kyrkor och deras närvaro i vardagslivet ger dem möjlighet att mobilisera och organisera människor på gräsrotsnivå.
Genom sina omfattande nätverk har kyrkor och trosbaserade organisationer också stora möjligheter till inflytande på nationell och global nivå. Något som utmärker dessa aktörer är långsiktighet i arbetet de utför. De förvaltar sin trovärdighet genom att jobba långsiktigt och med en stabilitet som många politiska institutioner i fattiga länder saknar.
Den läkargärning som årets fredspristagare doktor Denis Mukwege utför inom ramen för Panzisjukhuset i DR Kongo är ett tydligt exempel på det uthålliga arbete religiösa aktörer genomför.
Den svenska Pingströrelsen, PMU och Läkarmissionen har till stor del finansierat sjukhuset och det drivs av den lokala pingströrelsen Cepac.
Mukwege har vigt sitt liv åt att återupprätta värdigheten för kvinnor som utsätts för sexuellt våld i DR Kongo. Gång på gång har han och hans medarbetare hotats och trakasserats för sitt arbete. Men genom att vägra tystna visar han vad fred och demokrati handlar om.
Vi står inför många svåra utmaningar i vår värld. Mer än någonsin behövs den kraft som finns i civilsamhällets folkrörelser och i människors organisering. Vi uppmanar Sveriges riksdag att:
- erkänna den positiva kraft civila samhället erbjuder och bekräfta kyrkors och trosbaserade organisationers specifika bidrag i arbetet för demokrati, mänskliga rättigheter och en hållbar värld för alla.
- genom en aktiv utrikespolitik skydda och försvara utrymmet för aktörer inom civilsamhället runtom i världen, så att deras kraft att bidra till fred, rättvisa och hållbar utveckling inte går förlorad.
- utveckla former för snabba och flexibla stöd till organisationer och människorättsförsvarare, genom både Sveriges och EU:s bistånd.
- aktivt stödja FN:s särskilda rapportörer för mänskliga rättigheter, bland annat rapportören för religions- och övertygelsefrihet och för kvinnors rättigheter.