För mig, med min bakgrund i bagaget, utbildningsmässigt, etniskt och individuellt har områden som handlar om människor och möten ständigt varit aktuellt.
Jag har kunnat se och själv blivit bemött annorlunda på grund av mitt utseende och min bakgrund. Det händer allt för ofta att människor förhåller sig till sina kollegor utifrån bakgrund och utseende snarare än personlighet och kompetens.
Samtidigt som många utrikesfödda personer bidrar med tillskott som är avgörande för den svenska tillväxten och välfärden, är det ett faktum att den kapacitet som finns i mångfaldens Sverige inte tas tillvara tillfredsställande.
De senaste åren har DO-anmälningarna ökat.
Den röda tråden i anmälningarna är oftast att det handlar om individer med invandrarbakgrund, religiösa minoriteter och kvinnor som blir diskriminerade. Ofta hör anmälarna till överrepresenterade diskriminerade grupper på arbetsmarknaden.
I många fall döljs diskrimineringen genom att bristande kunskaper i svenska språket framförs som ett hinder för utrikesfödda att få arbete på den svenska arbetsmarknaden.
Det här argumentet ger i själva verket arbetsgivarna en god grund att välja bort ansökningar med utländska namn.
Vad som blir anmärkningsvärt i diskussionen är att flera studier visar att språkets betydelse är kraftigt överskattat och att det finns andra strukturella och institutionella bromsklossar som spelar betydligt större roll för exkludering av personer med invandrarbakgrund från arbetsmarknaden och arbetslivet.
Intersektionalitetsperspektivet visar hur olika maktordningar är sammanflätade och hur de samverkar och påverkar individens möjligheter och hinder i arbetslivet på arbetsmarknaden.
Genom det kan man de facto se att utseende, hudfärg, namn, religiös tillhörighet och var i världen man kommer ifrån begränsar respektive ökar individens chanser på arbetsmarknaden.
Därmed är det inte så mycket språket utan snarare brytningen som är betydelsefull för den utrikes föddas tillgång till arbete och möjligheter och hinder i arbetslivet.
Exempelvis ger en accent med en amerikansk respektive arabisk brytning olika status och påverkar därmed personens förutsättningar på arbetsmarknaden.
Noterbart är att dessa egenskapers sociala status bestäms inte av individerna själva, utan av omgivningen, samhället och dess strukturella och institutionella sammanhang.
Det är inte bara tillgången på arbete som är ett påtagligt problem för många personer med invandrarbakgrund, utan också deras olika yttre egenskaper, så som hudfärg och utseende.
Bristen på kunskap, fördomar och ren diskriminering gör att vi struntar i människors kompetens och missar att ta vara på mångfaldens möjligheter.
Arbetsplatserna och arbetsorganisationerna är inte isolerade från det övriga samhället. De är platser för ständig social interaktion, förhandling och maktutövande.
Därför behöver den svenska arbetsmarknaden bli bättre på att ta tillvara all arbetskraft som finns i vårt land, men även se de andra strukturella och institutionella hinder som spelar en avgörande roll för exkludering av personer med invandrarbakgrund från arbetsmarknaden och arbetslivet.