Foto: Michael Probst/Fredrik Sandberg/TT
Debattinlägg

”Vi har inte decennier på oss att lösa klimatkrisen”

Publicerad

Dagens omvandling från naturskog till plantager bidrar med växthusgaser, inte tvärtom. “Naturliga och än så länge intakta skogliga kolsänkor och kolförråd” och “skogliga snabbväxande kolsänkor” måste därför särskiljas så att falska klimatargument kan synas, skriver debattörerna.

Om debattörerna

Lina Burnelius
Greenpeace
Elin Götmark
Skydda skogen

Åsikterna i inlägget är debattörernas egna.

Nästan hälften av världens skogar är förlorade.

Naturligt låter kanske återplantering som en bra idé. Men “restaurering av skog” och professorn Jean-Francois Bastins studie om att “återplantera träd” (kommenterat av SLU i SVT) är inte samma sak.

Om fler kan se skillnaden mellan skog och träd, så kan skogen bli lösningen på mänsklighetens två ödesfrågor: För mycket växthusgaser i atmosfären och för lite biologisk mångfald på jorden.

Två kriser som utgör olika symptom på samma problem: Människan övertrasserar planetens gränser. Ohållbart skogsbruk och falska klimatlösningar har bidragit till denna övertrassering.

Idag har Sverige många träd, men lite skog.

Skillnaden mellan dessa två är att en skog innehåller träd i olika åldrar och arter samt en rik biologisk mångfald. Ett plantage har varken eller.

Likartade trädplanteringar kan inte hysa den artrikedom vi och vår planet behöver. Att restaurera, så den biologiska mångfalden och klimatet gynnas, handlar om mer än att plantera träd.

Restaurering innebär skydd för att säkerställa att tidigare skogsmark får tid på sig att naturligt återbeskogas och därigenom återställa markens bördighet, vattenfiltrering och bidra med en rik biologisk mångfald. Ibland ersätts även förlorade träd, men då i olika arter och åldrar.

Flera av dagens kalavverkade ytor, som Jean-Francois Bastin och hans medförfattare till studien föreslår som planteringsplatser, kan spela en nyckelroll om vi restaurerar dem – men inte om vi återplanterar dem i form av monokulturer.

Återplantering och snabbväxande kolsänkor är dock Bastin inte ensam om att presentera som en lösning, även Lantbrukarnas riksförbund, Sveaskog och SCA gör detta.

Dagens omvandling från naturskog till plantager bidrar med växthusgaser, inte tvärtom. “Naturliga och än så länge intakta skogliga kolsänkor och kolförråd” och “skogliga snabbväxande kolsänkor” måste därför särskiljas så att falska klimatargument kan synas.

Snabbväxande träd i samma art må vara kolsänkor, däremot är dessa monokulturer planterade efter att naturskog blivit kalavverkad.

Kalavverkningen innebär även enorma utsläpp av de växhusgaser som lagrats i naturskogens träd och mark. Majoriteten av kolförrådet i den boreala skogen finns nämligen i marken. Plantage-kolsänkor står alltså på tömda kolförråd.

Växthusgasutsläppet vid kalavverkning innebär att trädplantagerna under flera decennier enbart betalar tillbaka för växthusgasutsläppet som kalhygget innebar.

Vi har inte flera decennier på oss att lösa klimatkrisen.

Förenklade “lösningar” är inte längre uppe för diskussion: 1,5 graders rapporten från FN:s klimatpanel och rapporten från FN:s expertpanel för biologisk mångfald har redan gett oss forskningsbaserade lösningar för klimatkrisen och ekosystemens sönderfall:

● Vi måste minska våra växthusgasutsläpp: växthusgaserna måste stanna i marken.

● Vi kan inte expandera in i världens sista orörda skogar.

● Vi kan inte utvinna mer fossil energi.

● Vi måste samtidigt ta bort koldioxid som redan finns atmosfären.

● Vi måste således restaurera ekosystem i hav och på land, så att den biologiska mångfalden får en chans att återhämta sig och kan lagra ännu mer kol.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.