Samtidigt som chartersäsongen till Thailand snart drar igång på allvar, pågår stora demonstrationer mot det politiska etablissemanget i Bangkok. Bland annat är det frågorna om korruption som engagerar delar av folket. Och visst behövs det reformer i thailändsk politik, men tänk om vi kunde få det att hända i riksdagen, i stället för i domstolarna eller på gatorna? skriver Håkan Wallenius, bosatt i Thailand sedan 80-talet.
Det är för närvarande helt omöjligt att analysera thailändsk politik. Demonstrationerna – som började som protest mot förslaget om en amnesti för personer som varit åtalade för inblandning i politiska protester de senaste tio åren, och fortsatte som protest mot en förändring av sammansättningen av senaten, till att nu kräva en folkvald regerings avgång – är svåra att begripa.
Bland annat har protesterna alltså rört att konstitutionsdomstolen måste avgöra om förändringarna av sammansättningen av senaten stred mot grundlagen, vilket det nu är beslutat att det gjorde. Den domen, tillsammans med att den allmänna amnestin röstats ner och lagts till handlingarna, gör att man kan tycka att demonstranterna borde tycka att de nått sitt mål. Dessutom har regeringen fått en påminnelse om att bara för att man har en majoritet i riksdagen kan man inte rösta igenom vad som helst. I politisk vokabulär kallas det en protest mot majoritetens diktatur.
Protestledaren Suthep Thaugsuban, en före detta riksdagsman från Demokratiska partiet, påstår att majoriteten av den thailändska befolkningen stöder honom. Nej, Suthep, inte ens majoriteten av Bangkoks befolkning gör det. Dessutom är deltagarna i demonstrationerna i Bangkok knappast representativa för Thailands befolkning. Majoriteten av Thailands befolkning är intill döden trötta på alla demonstrationer som för det mesta görs i egen sak. De måste sluta använda människor som brickor i det politiska spelet!
Vi i Thailand tror fortfarande att det som sker just nu är ett led i demokratiseringsprocessen. Den här gången har man insett att det är korruptionsmekanismerna som ska bort.
Vid tidigare opinionsundersökning angående korruption svarade en majoritet av de tillfrågade thailändarna att ”korruption är okej, om det gynnar mig”. I ett tal med ett stort antal poliser som åhörare sa premiärministern Yingluck Shinawatra nyligen att den vanligt förekommande företeelsen att köpa sin position inom polisväsendet måste upphöra. När den här omgången av demonstrationer kommer till ett slut hoppas vi att nästa undersökning angående korruption ger ett helt annat resultat. Då vet vi om de pågående demonstrationerna har lett till att människor i Thailand tänker annorlunda.
Det behövs reformer i thailändsk politik, men tänk om vi kunde få det att hända i riksdagen, inte på gatorna och inte i domstolarna.
Tänk om oppositionspartiet Demokraterna kunde reformera sig själva och bli ett starkt alternativ. Det är det äldsta partiet i Thailand och har flest medlemmar: över 2 miljoner. Dessutom fick partiet 12 miljoner röster i senaste valet. Med en vettig reformplan kan man konstatera att Demokraterna har en roll att spela i thailändsk politik.
När PAD (gulskjortorna som stängde flygplatserna i december 2008) demonstrerade och hade massor med åsikter och synpunkter om thailändsk politik ansåg många att de skulle bilda ett politiskt parti och delta i allmänna val. Nu ser det ut som om Demokraterna gör tvärtom – går från att vara ett politiskt parti, till att föra sin politik till gatorna. Det kan väl ändå inte vara den reformplan som partiets strateger har tänkt ut?
Det finns kloka människor i det Demokratiska partiet, duktiga pålästa politiker. Använd den kunskapen och ställ upp i nästa val med ett attraktivt partiprogram. Det är nämligen så man gör i en demokrati.