Debattinlägg

”Vi journalister har svikit landsbygden”

Valet 2014 ·

”Aningslöst sitter vi som tillhör mediemedelklassen nu och undrar vilka dessa SD-väljare är, som är så arga, och varför”, skriver Joakim Lamotte.

Om debattören

Joakim Lamotte
Journalist

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Förvirringen verkar just nu total bland Sveriges innerstadsjournalister och övriga gentrifierat gynnade kulturarbetare och opinionsbildare.

Förvåningen beror dels på att Feministiskt initiativ inte fick tillräckligt med röster för att kunna bilda egen majoritetsregering, men givetvis främst på att Sverigedemokraterna fick 13 procent av rösterna i riksdagsvalet.

Man frågar sig nu hur detta kunde ske, trots att varenda ledarskribent, komiker, programledare, statsvetare och övriga mediekändisar varit ute och uppmanat folk att gå och rösta bort Sverigedemokraterna.

Ihop med detta stängdes SD ute från arbetsplatser och antirasister flockades på SD:s torgmöten och störde så gott det gick.

Aftonbladet gillade olika och Expressen granskade skiten ur sverigedemokratiska lokalpolitiker och lyste på valdagen nöjt upp riksdagshuset med budskapet ”Nej till rasism”.

Vid sidan av denna kampanjjournalistik av sällan skådat slag så skrattade Jimmie Åkesson hela vägen till vallokalen. Det som skulle bli en stor uppslutning mot Sverigedemokraterna blev i stället deras segertåg.

Folk hemma i stugorna knöt näven i fickan när överheten och etablissemanget skulle berätta för dem vad som är rätt och riktigt. Nästan var åttonde väljare lade sin röst på det som stack mest i ögonen på alla oss goda journalister.

Man frågar sig nu vilka alla dessa SD-röstare är och var de kommer ifrån.

Under allt för många år har den naiva storstadscentrerade journalistkåren distanserat sig från Sverigedemokraternas väljare. Att prata om klyftan mellan stad och land har ansetts vara SD-retorik och inget en anständig journalist bör syssla med.

Därförhar många helt missat vad som försiggår utanför Södermalm i Stockholm, eller Majorna i Göteborg. Att dessutom uppmana SD-sympatisörer att unfrienda en på Facebook har knappast gjort vidsyntheten större.

Medan vi journalister har varit upptagna med att åka ut till den mer lättillgängliga och exotiska förorten för att skriva spaltmeter om invandrarkillars utanförskap, har vi helt missat det som skett bakom ryggen på oss, nämligen att landsbygden utarmats allt mer.

Därför har vi inte heller sett hur människor drabbats av att fabrik efter fabrik lagts ner, att närbutiker och biografer tvingats stänga, eller att lantbrukare fått allt svårare att överleva.

Vår ignorans för landsbygden har gjort att vi heller aldrig har mött den utförsäkrade och ensamstående tvåbarnsmamman från Säffle, den unga kriminella arbetslösa snubben från valfri kommun i Norrland eller raggaren från Grums som precis har tagit livet av sig (Värmland toppar nämligen självmordsstatistiken i Sverige).

Aningslöst sitter vi som tillhör mediemedelklassen nu och undrar vilka dessa SD-väljare är, som är så arga, och varför.

Vi kan inte se dem som drabbats av utvecklingen i ett land som allt mer glider isär och där klassklyftorna ökar mest i västvärlden.

Vi tillhör inte de grupper som fått sälja allt vi äger för att överleva när samhällets skyddsnät havererat. Vi har inte tvingats lämna familj och vänner för att flytta till Norge för att jobben har tagit slut i Sverige.

Istället lägger vi vår lediga tid på att raljera över de som röstar på Sverigedemokraterna och undrar vad SD:s väljare är oroliga för egentligen, medan ensamstående mammor i småstäder blir utförsäkrade och äldre sitter ensamma hemma eftersom de inte har råd med bussbiljett för att åka och hälsa på barnbarnen.

Detta samtidigt som sysslolösa politiker lever gott på märkliga pensionssystem, endast förunnat de folkvalda.

I en tid när inte ens landsbygdsprofilerade politiska partier tar landsbygden på allvar, och när journalistkåren gör reportage om allt annat än situationen för människor på landet, så är det klart att det börjar sticka i ögonen på folk.

Kanske är det därför heller inte så konstigt att Sverigedemokraterna har sina flesta anhängare i avfolkningsområden. För att förstå varför SD är så starkt måste vi journalister börja granska utanförskapet på landsbygden, på samma sätt som vi i många år pekat på utanförskapet i svenska förorter.

För att göra det på ett vettigt sätt är det på sin plats att vi slutar med att avfärda de som bor på landsbygden som idioter, bonnläppar och rasister.

Då först kanske vi lyckas med att svara på frågorna alla just nu undrar över: Vilka är det som röstar på Sverigedemokraterna och varför?

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.