Foto: Leif R Jansson/TT
Debattinlägg

”Vi kräver ekonomisk ersättning för glutenfri kost”

Gluten ·

”För många av våra medlemmar är det en betydande belastning för hushållsekonomin att äta glutenfritt. Vi blir kontaktade av människor som är förtvivlade för att de inte vet hur de ska ha råd att äta glutenfri mat”, skriver Christina Ralsgård.

Om debattören

Christina Ralsgård
Generalsekreterare Svenska Celiakiförbundet

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Diskussionerna om glutenfri kost pågår just nu för fullt i medierna. Men för alla med sjukdomen celiaki är glutenfri kost inget val utan en daglig kamp.

Det finns nämligen ingen medicin mot celiaki, utan behandlingen består i stället av en livslång strikt glutenfri kost.

Gluten finns i många olika sammansatta livsmedel och fällorna är många för den som har celiaki. Att äta glutenfritt är dyrt, och Svenska Celiakiförbundet menar att alla personer med celiaki borde ha rätt till en merkostnadsersättning.

Celiaki – även kallat glutenintolerans – är en kronisk sjukdom som innebär att man inte tål gluten. Gluten är ett protein som finns i vete, råg och korn. Hos en person som har celiaki orsakar gluten en inflammation i tunntarmen, och skadar därmed tarmens förmåga att ta upp näring.

I Sverige beräknas omkring 150 000 personer ha celiaki. Att äta glutenfri kost är dyrt.

Många glutenfria produkter är avsevärt dyrare än motsvarande livsmedel som innehåller gluten. Glutenfritt mjöl och glutenfri pasta kostar till exempel ofta mer än dubbelt så mycket som motsvarigheterna med gluten.

Trots det så har de flesta vuxna med celiaki i Sverige i dag ingen rätt till någon subvention eller ersättning för den glutenfria maten.

När man har sjukdomen celiaki måste man äta glutenfri kost. Läkare som ställer diagnosen celiaki ordinerar sina patienter att äta glutenfri mat resten av livet.

Att äta glutenfria produkter kan alltså jämföras med att köpa medicin för en person med annan sjukdom.

I våra grannländer Norge, Danmark och Finland har man rätt till ekonomisk ersättning om man har celiaki, men så är inte fallet för de flesta vuxna i Sverige.

I Sverige kan barn upp till 16 år som har celiaki få ett begränsat bassortiment av glutenfria specialprodukter på apotek till subventionerat pris, genom en så kallad livsmedelsanvisning.

Efter att man fyllt 16 år ser situationen för en person med celiaki väldigt olika ut beroende på vilket landsting man råkar bo i.

Svenska Celiakiförbundet gjorde en rundringning till alla landsting i juni 2014. Av denna undersökning framgick det att endast ett fåtal av landets landsting ger personer med celiaki över 16 år möjlighet att få någon form av ersättning eller subvention för sin glutenfria kost.

Dessutom varierade det mycket mellan dessa landsting hur stor ersättning eller subvention en person med celiaki kunde få och upp till vilken ålder.

I Kronoberg till exempel har man rätt till 2 150 kronor per år oavsett ålder. I Blekinge har man rätt till en kontantersättning på 1 500 kronor per år, men endast om man är 16 -19 år.

För många av våra medlemmar är det en betydande belastning för hushållsekonomin att äta glutenfritt. Vi blir kontaktade av människor som är förtvivlade för att de inte vet hur de ska ha råd att äta glutenfri mat.

En merkostnadsersättning skulle kompensera för de extra kostnader som man har när man har celiaki och är tvungen att äta en glutenfri kost för att kunna vara frisk.

Svenska Celiakiförbundet fortsätter kämpa för en rättvis och rimlig ersättningsmodell.

Det är dags att alla vi med celiaki, oberoende av ålder och var i landet man råkar bo, får en skälig ersättning.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.