Alkohol är tredje största riskfaktorn bakom människors ohälsa i Europa.
Trots Europaparlamentets och medlemsländernas krav på förnyelse av EU:s övergripande alkoholstrategi, svänger nu EU:s hälsokommissionär Vytenis Andriukaitis i frågan och förkastar ett sådant förslag.
Det är ett svek mot européernas folkhälsa och en backlash i arbetet för en socialt ansvarsfull politik alkoholens skadeverkningar. Vi kommer gemensamt pressa kommissionen att prioritera folkhälsoarbetet.
Som socialdemokrater i Europaparlamentet har vi länge varit pådrivande för en förbättrad europeisk alkoholpolitik som prioriterar medborgarnas folkhälsa och förebygger alkoholmissbruk.
EU:s alkoholpolitiska arbete har dock gått i sparlågor sedan den senaste alkoholstrategin upphörde att gälla år 2012. I våras beslutade parlamentet att det är dags för en ny, mer ambitiös alkoholstrategi för 2016 – 2022.
I förslaget krävde vi konkret lagstiftning bland annat för kalorimärkning, stopp för alkoholreklam riktad till barn och varningstexter för alkohol kombinerat med bilkörning och graviditet.
Även folkhälsoministrar från 17 av EU:s medlemsländer har ställt krav på kommissionen att anta ny alkoholstrategi.
Istället för att lyssna på kraven, överger nu kommissionen sådana planer och vill hellre baka in hela alkoholpolitiken i en bredare strategi för kroniska sjukdomar.
Vi menar att detta kommer att leda till minskade ambitioner och därmed innebär ett svek mot EU-medborgarnas folkhälsa. Det riskerar framförallt att slå mot det förebyggande arbetet att minska alkoholens skadeverkningar.
Visserligen är det är bra med helhetsperspektiv som angriper grundorsaker till icke-smittsamma sjukdomar, dit alkohol ingår. Däremot menar vi att arbetet med kroniska sjukdomar bör, när det gäller sjukdomar kopplade till alkohol komplettera den övergripande alkoholstrategin – inte ersätta den.
Alkohol innebär större skadeverkningar för samhället än de hälsoeffekter de kan medföra hos den enskilde.
Kommissionens nya förhållningssätt riskerar att reducera alkohol till en fråga om kroniska sjukdomar och riskerar därmed att urvattna arbetet för det gränsöverskridande folkhälso- och samhällsarbete som krävs.
Arbetet för att minska alkoholrelaterade trafikolyckor, våld i nära relationer och barns utsatthet är några av de negativa konsekvenser av alkoholförtäring som vi menar riskerar att hamna i skymundan med kommissionens nuvarande agenda.
För många är ett glas vin ett gott tillskott till den goda maten eller det sociala livet, men det är välbelagt att försäljning och överkonsumtion av alkoholprodukter har negativa konsekvenser för människors folkhälsa och säkerhet.
Europa har världens största alkoholdrickande befolkningar. Hela 9 miljoner europeiska barn, däribland 385 000 svenska barn, beräknas leva i familjer där minst den ene föräldern missbrukar alkohol.
Alkoholkonsumtionen utgör även en hög riskfaktor för över 60 kroniska sjukdomar.
Därför behövs ett större krafttag för en ambitiös alkoholpolitik på EU-nivå med tydliga mål om att minska totalkonsumtionen och som förebygger alkoholrelaterade skador på individ såväl som samhället i övrigt.
Vi vill att EU-kommissionen tar sig an folkhälsoperspektivet i alkoholpolitiken på allvar och kräver nu svar om hur de tänkt tackla frågor om trafikonykterhet, alkoholreklam och barnens utsatthet i missbruksfamiljer.
Vår framtidsvision är en hållbar frihet där alla – såväl barn som vuxna – ska leva i trygghet, god hälsa framtidstro.
Därför anser vi att EU måste behandla alkohol som en folkhälsofråga, precis som i arbetet gentemot tobaksindustrin där politiken arbetat med reklamreglering och varningsmärkning.
Inga ekonomiska incitament eller vinodlares intressen kan rättfärdiga att människor far illa.
Vi kommer att fortsätta pressa kommissionen att prioritera folkhälsan i EU:s strategiska arbete med alkoholen och uppmanar europaparlamentariker från övriga partier att göra detsamma.