Det är inte ovanligt att personer som gjort avtryck i historien får sin livshistoria filmatiserad. Den förra brittiska premiärministern Margret Thatcher är inget undantag och idag har filmen om hennes liv och politiska gärning premiär i Sverige. Historiens dom över politiska makthavare kan ibland vara hård och orättvis. Jag är dock helt övertygad om att många i framtiden kommer att omvärdera synen på Thatcher till hennes fördel. Hon är en stor politisk förebild. Det skriver KDUs förbundordförande Aron Modig.
Det är inte ovanligt att personer som på ett eller annat sätt gjort avtryck i historien får sin livshistoria filmatiserad. Den förra brittiska premiärministern Margret Thatcher är inget undantag och idag har filmen om hennes liv och politiska gärning premiär i Sverige. Det råder knappast någon tvekan om att Thatcher är en politiker som väcker känslor hos många människor. Hennes sätt att tydligt stå upp för sin övertygelse var något som ofta fick, och fortfarande får, hennes meningsmotståndare att uppröras. Visst finns det också en del saker som Thatcher med rätta kan kritiseras för men sammantaget är hennes sätt att, utifrån en tydlig ideologisk kompass, stå upp för vad som är rätt och fel något som vi generellt sett behöver mer av inom politiken. Det gäller inte minst i dagens Sverige där pragmatismen har blivit (anti-)ideologi inom de stora partierna.
Vi unga kristdemokrater menar att all politik utgår ifrån värderingar och ideer. Detta står dock inte i motsats till ett resultatinriktat ledarskap. Margaret Thatchers kanske allra största styrka som politiker och statsman var att hon just lyckades kombinera detta. Utifrån övertygelsen om att ekonomin i regel mår bättre av att marknaden får styra sig själv, utan större statliga ingrepp, lyckades hon genomdriva nödvändiga reformer av den då stagnerade brittiska ekonomin. Arbetsmarknaden moderniserades, den översubventionerade kolindustrin avreglerades och de oansvariga och militanta fackförbundens makt inskränktes, för att bara nämna några exempel.
Också på det utrikespolitiska planet var Thatcher en aktiv och värderingsdriven politiker. Det omdiskuterade Falklandskriget resulterade i att militärjuntan i Argentina förlorade sin legitimitet och slutligen också makten. Tillsammans med USA:s samtida president Ronald Reagan såg hon under 1980-talet till att göra Storbritannien och USA till de allra viktigaste motpolerna till kommunismens Sovjetunionen. Denna offensiva och avskräckande politik ledde till att östblocket slutligen föll samman och till att de aktuella länderna demokratiserades i början av 1990-talet.
Margret Thatcher är den av Storbritanniens premiärministrar som suttit längst på sin post, sedan William Gladstone under 1800-talet. Hon lyckades bli omvald inte mindre än tre gånger och jämfördes redan under sin regeringsperiod med Winston Churchill. Kritikernas ondgöranden till trots är hon en av 1900-talets viktigaste politiker i både Storbritannien och världen. Att som landets första kvinnliga premiärminister hävda sig i ett polariserat och tufft politiskt klimat var säkerligen ingen lätt uppgift. Men med en orädd och uppriktig attityd var Thatcher så långt ifrån jantelagsandan man kan tänka sig, vilket ännu idag känns befriande.
Kanske borde fler politiker ta efter hennes sätt. En stark personlighet och ett tydligt budskap är vad som behövs för att fler människor ska inspireras till att engagera sig i politik och samhällsfrågor. Politiken blir på så sätt mer levande och det skapas en känsla av att det är möjligt att påverka. Här har vi i dagens svenska politiska partier definitivt något att lära!
Historiens dom över politiska makthavare kan ibland vara hård och orättvis. Jag är dock helt övertygad om att många i framtiden kommer att omvärdera synen på Thatcher till hennes fördel. Politik handlar om att göra skillnad och att lyckas med detta kräver en tydlig ide om vart man är på väg.
Det är knappast någon slump att Margaret Thatcher fått smeknamnet ”Järnladyn” med tanke på den principfasta person hon var som politiker. Det är heller ingen slump att hon än idag är en stor politisk förebild för såväl undertecknad som för stora delar av den unga borgerligheten i Sverige.