Från vänster: Carolina Schmidt, Chiles miljöminister och president för COP25: FN:s klimatmöte i Madrid. Höger,Marie Jürisoo, operativ chef, Stockholm Environment Institute. Foto: Sana Vera
Debattinlägg

”Vi står på tröskeln till det okända – rekordhöga växthusgaser i atmosfären”

”Idag börjar FN:s 25:e klimatförhandlingsmöte, COP25, i Madrid. Det som dock inte är allmänt känt är att klimatets framtid även avgörs inom ett annat och mer närliggande forum där Sveriges agerande kan vara avgörande: Europeiska rådets möte”, skriver debattören.

Om debattören

Marie Jürisoo
Operativ chef, Stockholm Environment Institute

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Vi står idag på tröskeln till det okända. Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären är rekordhög. Vilka konsekvenser detta kommer att få för världen idag och för framtida generationer är svåra att förutse och ta till sig.

2019 har inneburit värmeböljor i Indien och förödande bränder i Australien och Portugal. Litauens årsskörd bedöms bli halverad på grund av torka.

Idag börjar FN:s 25:e klimatförhandlingsmöte, COP25, i Madrid.

Mötet bidrar till att skapa internationell samstämmighet och spelregler kring globala mål för utsläppsminskningar, klimatbistånd och åtgärder för klimatanpassning.

Det främjar förtroende mellan och skapar en mötesplats för länder, företag och civilsamhälle.

På dagordningen står bland annat tekniska frågor om utsläppshandel samt en översyn av hur länder ska samarbeta kring förluster och skador som en konsekvens av klimatförändring.

Det som dock inte är allmänt känt är att klimatets framtid även avgörs inom ett annat och mer närliggande forum där Sveriges agerande kan vara avgörande.

Europeiska rådets möte den 12 december kan komma att förbinda EU till netto-noll-utsläpp, det vill säga att alla kvarstående utsläpp av växthusgaser balanseras med åtgärder för att minska eller binda samma mängd utsläpp.

Även om ett fåtal EU-medlemsländer har blockerat detta hittills, finns tecken på att den nya EU-kommissionen får med sig de sista nej-sägarna och tillkännager EU som världens första klimatneutrala region senast 2050.

Här har Sverige en avgörande roll att spela genom att ge sitt stöd till ”Europas gröna kliv”.

Sverige kan också gå längre, genom att verka för att netto-noll omställningen tidigareläggs till 2045, likt Sveriges klimatneutralitetsmål.

Rent politiskt innebär ett tidigare datum minskad risk att målet skjuts fram ytterligare fem år (till 2055) i förhandlingarnas slutminuter.

Från ett marknadsperspektiv är det dessutom bättre att omställningen mot klimatneutral tung industri och cirkulära affärsmodeller börjar så tidigt som möjligt.

Det finns mycket att vinna på ett ”race to the top” där länder och företag tävlar om vem som kan gå snabbat framåt i klimatomställningen.

Estland, ett fossilberoendeland, kommer stödja ”Europas gröna kliv”. De tror att det är möjligt att ställa om till en klimatneutral ekonomi med fortsatt god ekonomisk tillväxt.

På andra sidan Östersjön utforskar svenska tunga industrier hur de kan ställa om för att minska sin klimatpåverkan.

På politisk nivå samarbetar Sverige med Indien för att få tillstånd en snabbare klimatomställning inom tung industri. En omställning till klimatneutralitet är fullt möjlig, om de politiska besluten fattas.

Utfallen från COP25 och toppmötet i Europeiska rådet gör december 2019 till en närmast existentiellt viktig månad.

Sverige måste fortsätta jobba stenhårt för att visa och övertyga länder som fortfarande tvekar att det är möjligt att ställa om till klimatneutral tung industri, cirkulära affärsmodeller och fossilfria energisystem, och bibehålla god ekonomisk tillväxt.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.