Det är bra att regeringen vill ha central rättning av nationella prov, men förslaget om tidigare betyg måste utredas ordentligt för att få bästa möjliga effekt.
Jag och Lärarnas Riksförbund har länge efterfrågat central rättning av nationella prov och frågan har blivit allt viktigare efterhand när vi har fått fler nationella prov. Därför är det bra att regeringen har lyssnat och nu föreslår central rättning.
Central rättning av nationella prov är efterfrågat och regeringen kommer idag med positivt besked i sin debattartikel hos Dagens Nyheter. Men såväl central rättning och förslag om tidigare betyg måste utredas ordentligt för att få bästa möjliga effekt.
De förslag som kom idag kan sammantaget minska lärares arbetsbelastning och öka likvärdigheten för eleverna. Det är viktigt att utreda de olika delarna ordentligt och sedan fatta de definitiva besluten utifrån vad utredningen kommer fram till.
De åtgärder som nu måste utredas kommer att kunna minska lärarnas administrativa börda så att mer fokus läggs på uppgifter som är direkt knutna till undervisningen.
I dag presenterade regeringen alltså ännu ett nytt reformpaket för skolan. Nationella prov ska rättas centralt, betyg ska sättas från årskurs fyra och individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen ska endast ges till och med årskurs tre. Det ska även införas en läskontroll för eleverna i årskurs ett.
Under höstterminen 2012 sattes betyg på elever i sexan för första gången. Innan betyg från årskurs fyra införs så måste den reform som nyligen genomförts, med betyg från årskurs sex, hinna sätta sig.
Innan några förändringar sker vill vi ha en ordentlig utvärdering och särskild utredning som tittar på vad modern forskning säger.
Mindre administration för Sveriges lärare är bra, tidigare betyg måste utredas.
I en undersökning bland närmare 4000 lärare, som gjordes för ett år sedan, visar det sig att en majoritet av lärarna vill att betyg ska ges för första gången från och med årskurserna sex eller sju. 27 procent av lärarna kan dock tänka sig betyg tidigare än årskurs 6.
Lärarnas Riksförbund har vid ett flertal tillfällen lyft fram det akuta i dagens situation vad gäller lärarnas totala arbetsbörda. Här finns dessutom en partsgemensam dialog om vikten av att lärarna kan koncentrera sig på kärnuppdraget.
Likaså handlar det om att öka likvärdigheten genom central rättning av nationella prov och stärkt kunskapsfokus genom läskontrollen i årskurs ett. Lärarnas Riksförbund är positivt till att staten tar ett ökat ansvar för lärarnas arbetssituation och för de fallande kunskapsresultaten. Det är viktigt med ökad likvärdighet och staten måste ta ansvar.
Det vore mer logiskt och effektivt att staten tar huvudansvaret för skolan istället för att hela tiden komma med nya förslag som vittnar om att styrningen inte fungerar.
Det är svårt för staten att överblicka konsekvenserna av de egna reformerna när det är upp till 290 kommuner att stå för genomförandet.