Utförsäkringarna har inte gett personer bättre förutsättningar att bli friska och komma tillbaka till arbete – tvärtom.
De har gett upphov till en sämre ekonomisk situation för många, orsakat personligt lidande och krävt stora resurser av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen som skulle kunna läggas på mer effektiva insatser.
Sedan 2010 har cirka 80 000 personer utförsäkrats på grund av den bortre tidsgräns som den borgerliga regeringen införde. Sju av tio är kvinnor. Många har utförsäkrats två gånger och en del av dem går nu mot sin tredje utförsäkring.
Tanken med förändringen var att fler skulle komma i arbete och att sjuktalen skulle minska. Det har inte blivit verklighet. Utvärderingar har visat att det bara är några få procent som återgått i arbete.
Det är tydligt att den bortre tidsgränsen inte haft någon positiv effekt. Försäkringskassan har själva studerat konsekvenserna av den bortre tidsgränsen och funnit att den inte gett de förväntade effekterna för att avsluta sjukfall.
De allra flesta som tvingats lämna sjukförsäkringen kommer tillbaka och då ofta ännu sjukare än när de utförsäkrades, samtidigt som de får en lägre ersättning.
Dessutom har många av de sjukskrivna som kommit till arbetsförmedlingen efter att ha blivit utförsäkrade varit för sjuka för att kunna delta i någon meningsfull arbetsmarknadspolitisk insats.
Tidsgränsen har gett upphov till ett mänskligt lidande som inte är värdigt vårt välfärdsland. I princip varje dag får jag mail, telefonsamtal och brev från förtvivlade och upprörda människor som drabbats av utförsäkringspolitiken.
Dessa människor och deras familjer har försatts i otrygghet och fått en kraftigt försämrad ekonomi, vid en tidpunkt i livet då de behövde samhällets stöd som mest.
Många faller ur systemet och drabbas så hårt att de tvingas söka försörjningsstöd eller blir långtidsplacerade i ineffektiva arbetsmarknadsprogram. Andra blir beroende av sin partner för sitt uppehälle. En del tvingas ta ut sin ålderspension i förtid.
Det är inte att minska sjukfallen – det är att mörka sjukfrånvaron.
Samtidigt ökar sjukfrånvaron i Sverige. Fler människor blir sjuka och fler människor fortsätter vara sjuka en längre tid. De senaste fyra åren har sjukskrivningarna och kostnaderna ökat med ungefär 50 procent vardera.
Det är en allvarlig situation som får stora konsekvenser för Sveriges ekonomi.
I det här kritiska läget lägger vi tid och resurser på en åtgärd som inte fungerar. Det är inte rimligt. Den bortre tidsgränsen har haft ytterst begränsad effekt på sjukfrånvaron och drabbat enskilda individer hårt.
Därför vill jag och regeringen ta bort den bortre tidsgränsen.
Det är dags för kraftiga åtgärder – och framförallt rätt åtgärder. Vi behöver ett starkt förebyggande arbete på arbetsplatserna och tidiga evidensbaserade rehabiliteringsinsatser när någon blir sjuk.
Vi vill se en trygg, effektiv och jobbinriktad sjukförsäkring. En sådan inkluderar inte utförsäkringar.