Mikail Yuksel (C) Foto: Privat / TT / SVT
Debattinlägg

”Låt jordbruket vara en lösning för integration”

Lantbruk ·

”Låt självlärda bönder med utländsk bakgrund, som är duktiga i sin profession, vara med och forma jordbrukets framtid”, skriver Mikail Yüksel (C).

Om debattören

Mikail Yüksel
Andre vice ordf, Centerpartiet Göteborg

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Det är inte bara välutbildade läkare, ingenjörer och lärare som migrerar till Sverige, det är även duktiga bönder som flyr för sitt liv eller kommer som anhörigmigranter.

Människor från lantbruksländer såsom Irak och Syrien utgör en stor del av de asylsökande enligt uppgifter från Migrationsverket.

Syriska djurbönder säljer sina djur för knappt ett rött öre till sina grannländer för att kunna finansiera flykten till Europa.

Många invandrare är trötta på att hamna i ett restaurangkök på sin första arbetsdag. Fler vill möta nya spännande utmaningar.

Jordbruk kan vara en smart lösning för integration om vi skapar goda förutsättningar för det.

Dock är möjligheterna väldigt begränsade, dels på grund av brist på nödvändiga utbildningar men även på grund av strikta regler för ekonomiska stöd.

Gör jordbruket en lämplig arbetsbransch för de nyanlända genom att:

  1. Satsa på nya och lediga boenden som finns på landsbygden idag.
    Det är stor brist på bostäder och lediga platser på skolor i storstäder. Belastningen är för hög. Skolor, vårdcentraler och lediga jobb etcetera, möter i dagsläget inte de behov som finns från befintliga medborgare.

    De flesta nyanlända hamnar oftast på samma ställe där deras tidigare ankomna landsmän bor vilket skapar en segregation. Låt Sveriges gröna landsbygd bli en attraktiv arena för att lösa dessa problem.
     
  2. Inför yrkesutbildningar inom jord- och skogsbruk på gymnasial nivå i kombination med SFI och lärlingsjobb.
    Idag finns det bara ett fåtal utbildningar inom jordbruk som är på högskolenivå.

    Inför eftergymnasiala yrkesutbildningar inom lantbruk i kombination med SFI samt i samarbete med kommuner, Arbetsförmedlingen och lantbruksorganisationer såsom LRF och Hushållningssällskapen, där nyanlända får chans att praktisera eller jobba som lärling med lägre löner hos svenska lantbrukare.

    Då får lärlingarna möjlighet att lära sig det moderna lantbruket under sin utbildningstid.
     
  3. Arrendera ut marker till dem som är färdiga med sin utbildning. Underlätta för att starta företag inom jordbruk och inför högre ekonomiska stöd med enklare villkor.

    Statsägda marker, marker som inte är i bruk och marker som ägs av lantbrukare som vill arrendera ut kan vara starten på ett nytt liv för de nyanlända.

    Gör det lättare att starta företag inom jord- och skogsbruk och öka startbidraget rejält genom att finansiera en del med låga räntor.

    Idag utgår de flesta stöden från att man är lantbrukare och yngre än 40 år. Även 41-åringar bör ha rätt att starta eget företag inom lantbruk. Förenkla villkoren för lantbruksstöd och inför ekonomiskt stöd även för de äldre.
     
  4. Ge befintliga lantbrukare en ärlig chans för att rekrytera nyanlända jordbrukare.

    Sänk arbetsgivaravgiften vid anställning av nyanlända jordbrukare som har gått färdigt sin utbildning eller fått lärlingsjobb.
     
  5. Inför ”kompanjonsstöd” för lantbrukare som vill skaffa en nyanländ jordbrukare som kompanjon.

    Ökad utbildningsnivå inom jordbruk tillsammans med utländsk erfarenhet kan leda till en förädling av svenskt lantbruk och kan bli ett stöd för våra skuldsatta bönder.

Låt självlärda bönder med utländsk bakgrund, som är duktiga i sin profession, vara med och forma jordbrukets framtid.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.