Strejken i Blåsjön - vem tappade bort brevet?

Den stora gruvstrejken i Kiruna/Malmberget 1969-70 kom att följdes av många strejker runt om i landet. En av de mer spektakulära var hungerstrejken mot Olof Palme. Den inleddes 16 februari 1971 i Stora Blåsjön i Jämtland.

Beslutet om att inte fortsätta brytningen i Stekenjokk-gruvan påverkade invånarna i den lilla orten Blåsjön.

I ett brev till Olof Palme skrev företrädare för bygden att om han inte inom en viss tid besvarade deras krav på arbete i Blåsjön, så skulle de inleda en hungerstrejk. Målet var att förmå staten att skapa ersättningsjobb för den uteblivna gruvbrytningen i Stekenjokk.

Hotet om hungerstrejk stod på baksidan av brevet, men den medarbetare som handlade ärendet läste aldrig sidan två. Följden blev att Olof Palme inte kände till hotet om hungerstrejk, brevet besvarades därför inte inom den tidsgräns som var utsatt. Hungerstrejken inleddes. Och reportagen i rikspressen och i radio och teve blev omfattande, strejkledaren Erland Eriksson blev en rikskändis.

Det faktiska resultatet blev att 17 män i Blåsjön förlorade sammanlagt 64,5 kilo kroppsvikt, men också att man fick pengar till ett vägarbete mellan Jorm och Blåsjön. 1971 bodde 168 personer i byn, idag är antalet halverat.

Olof Palme var mycket upprörd över att han inte fått informationen om att Blåsjöborna hotade med hungerstrejk. Den medarbetare som begått misstaget var nära att förlora jobbet. Men vem var det?

Palme

Svensk dokumentär i tre delar