Visa alla (2)
Visa alla (2)

Nya skolrankningen får kritik

Uppdaterad
Publicerad

Kriterierna bakom Lärarförbundets kommunranking får kritik av statsvetare. Förbundet menar att det viktiga är att den sätter igång en diskussion om skolan i kommunerna.

Lärarförbundets skolranking ”Bästa skolkommun” har bidragit till utvecklingen av en bättre skola, sa ordföranden Eva-Lis Sirén i Gomorron Sverige på onsdagsmorgonen.

Kommunerna tävlar om att komma högt på listan, som i år presenteras för tolfte året i rad. Men rankingen får kritik just för att den får för stort fokus i kommunerna.

– I toppen och i botten är det ofta rätt stabilt i sådana här rankingar, men tittar man i mitten är kommunerna ganska lika. Ändå måste de rangordnas, och då kan en liten förbättring få stora effekter utan att det egentligen säger så mycket om att skolan blivit bättre, säger Anders Sundell, doktorand i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Lars Ullén är projektledare för Bästa skolkommun. Han ser ett tydligt mönster bland de kommuner som klättrat mycket på listan.

– De har förbättrat sig i många kriterier samtidigt, säger han.

Lärarnas betydelse
Bakom rankingen ligger 14 olika kriterier som har både med elevernas resultat och lärarnas förutsättningar att göra.

Viktningen av kriterierna har kritiserats. Att två kriterier, som handlar om lärare, ges dubbel betydelse i rankingen är delvis ett politiskt ställningstagande.

– Vi är ett lärarförbund, så det är klart att vi månar om lärarna och har fokus på lärarna. Men framförallt är vi övertygade om lärarens betydelse för skolresultaten, säger Lars Ullén.

Det är lärartäthet och andelen pedagogisk personal som ges en extra tyngd. Men där går forskningsresultaten isär. Det finns studier som visar att lärartätheten inte har någon betydelse och andra som visar att den spelar en stor roll.

Inget samband
När SVT granskar Skolverkets statistik för det senaste läsåret visar det sig att det inte finns något tydligt samband mellan lärartäthet eller andel pedagogiskt utbildad personal och det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9.

Men det behöver inte betyda att dessa faktorer saknar betydelse, påpekar Anders Sundell.

– Det kan mycket väl vara så att en klass där eleverna är väldigt duktiga behöver mindre lärarresurser. Det kan finnas en motverkande effekt i att man anställer fler lärare där det behövs, för att kompenserara för att eleverna till exempel har mindre högutbildade föräldrar, säger han.

Utbildningsbakgrund påverkar skolresultat
SVT har tidigare visat att skolan brister just i sin förmåga att kompensera föräldrarnas utbildningsbakgrund. Risken att barn från lågutbildade familjer inte tar sig in på nationella program i gymnasieskolan är många gånger högre än för barn från högutbildade familjer.

Hjälper det då med fler lärare?

– Jag tror det. Det handlar både om lärartäthet och stödresurser runt lärarna så att de kan koncentrera sig på sitt pedagogiska uppdrag, säger Lars Ullén.

Storstockholm förlorar mest på dubbelviktning
Skulle rankingen göras om utan att räkna dessa två lärarkriterier dubbelt sker inga dramatiska förändringar i toppen av listan – Piteå faller till en tredjeplats och i stället toppar Vellinge kommun rankingen. Men för vissa kommuner skulle det ha stor betydelse. Allra mest för ett antal kommuner i Stockholms län. Vaxholm skulle till exempel klättra hela 92 placeringar, från plats 143 till 51. Tyresö, Järfälla, Huddinge och Vallentuna skulle alla klättra mer än 80 placeringar.

– Storstockholm skiljer ut sig på flera kriterier. De ligger bättre till i lön, och de ligger lite sämre till vad gäller lärartäthet. Så har det varit under alla år, säger Lars Ullén.

För andra kommuner skulle det innebära ett ras i ranking, allra mest för Valdemarsvik som skulle falla 82 placeringar till plats 131.

Högre kostnad ger högre placering
Ett annat av kriterierna är kommunens kostnad per elev. Det kan slå snett, anser Anders Sundell.

– Givet den skola du har, om du går och spolar ner en miljon i toaletten, då placeras du bättre på rankingen. Det är ju helt fel, säger han.

– Jag hoppas att ingen spolar ner en miljon i toaletten bara för att komma högre på vår ranking, utan att de satsar den på skolan och lärarnas förutsättningar att lyckas, säger Lars Ullén.

Underlag för diskussion
Han vill framförallt se Bästa skolkommun som ett verktyg för att få igång en diskussion i kommunerna om skolans förutsättningar och skolans kvalitet.

– Jag hoppas att man inte stirrar sig blind på kriterierna. De är ju med för att de är viktiga, men det viktigaste kanske ändå är att man diskuterar hur man jobbar med skola och skolutveckling i kommunen.

Men Anders Sundell har invändningar även mot det:

– Det är ett dåligt verktyg för kommuner att veta om de måste förbättra skolan och i så fall hur.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Fokus skola

Mer i ämnet