SVT2Tisdagar

Plus testar barfotaskor

Mathias Andersson sitter med en barfotasko på foten.
Barfotaskorna har blivit en fluga bland löpare.

Barfotalöpning är trendigt, men många använder sig också av så kallade barfotaskor som ska ge samma typ av löpsteg som om du sprang helt skolös. Men funkar det här? Plus har testat i ett labb med tre löpare på olika nivå.

Vi har vant oss vid att reklam för löparskor ska prata om maxad stötdämpning. Men så för ungefär ett år sedan dök det upp en bok som förändrade livet för många löpare: "Born to run" av Christopher McDougall. Boken handlar om barfotalöpning, och plötsligt drogs det igång en mindre proteströrelse mot konstgjort stötdämpning. Nu talades det om frihetskänslan i att springa naturligt utan dämpning.

Men naturligtvis finns det företag som vill göra business även av detta. Tunna som ett par sock-i-plast är de så kallade barfotaskorna som finns av flera olika fabrikat. Mellan 1000 och 3000 kronor får man lägga ut om vill ha ett par.

Hur reagerar kroppen?
Frågan är hur kroppen reagerar på att man kastar de vanliga skorna och ersätter med en tunn sula? Det har Plus testat på riksidrottsförbundets anläggning på Bosön tillsammans med forskare och studenter från Kungliga tekniska högskolan.

Det vi har mätt är accelerationen i det vertikala ledet, det vill säga upp och ner när man springer. 
- Det vi gör då är att vi tittar på hur hårt man landar i varje steg, det vill säga hur hårt hälen, hela foten, eller bara framfoten landar i varje steg på löpbandet, förklarar Adam Trowald som studerar på KTH.

Tre personer har sprungit på löpbandet för Plus räkning. Elitlöparen Johan (tränar i stort sett varje dag), motionären Henrik (springer ungefär tre gånger i veckan) och "löparperiodaren" Fredrik som säger att han hellre tränar sällan än ofta. Först springer alla tre med vanliga skor och sedan med barfotaskorna.

Elitlöparen och motionären reagerar olika 
För elitlöparen Johan visar mätningarna en något lägre acceleration för barfotaskorna, jämfört med de vanliga skorna. För honom verkar alltså löpningen med barfotaskor kunna ge en mer skonsam belasning på kroppen.

För den medeltränade Henrik är det inte så stor skillnad mellan kurvorna med vanliga skor och barfotaskor. Men i praktiken kan det vara mer skonsamt för honom att använda vanliga löparskor, eftersom det där finns dämpmaterial som delvis fångar upp av stötarna mot underlaget. 
- Om foten inte är van vid att springa på det här sättet ställer det mycket högre krav på musklerna och ligamenten i fotbladet, säger forskaren Kjartan Halvorsen.

"Löparperiodaren" måste lägga om löpsteget
För den minst löpvane i testtrion, Fredrik, blir det en tuff utmaning att dra på sig barfotaskorna, och inte mindre påfrestande att ta sig fram på löpbandet. 
- Jag var tvungen att ändra i mitt löpsteg helt och hållet, pustar han efter att ha sprungit.

Om du tänker försöka dig på barfotalöpning ska du inte ha för bråttom, kroppen behöver tid för att hitta steget och bygga upp de muskler som behövs.